Börje Carlsson

En liten klick chefer med stora egon

Under den senaste omorganisationen har jag upplevt det som att allt sker ovanför huvudet på Sveriges poliser. De tycks inte vara delaktiga i utvecklingen och verkar inte känna något engagemang. Det ser ut som om verksamheten har blivit en angelägenhet för de högsta cheferna på olika nivåer. Företrädesvis på riksplan och på regional nivå, där de sitter och spånar fram vad de vill ha och vad de tror. De borde vara styrda av regeringens regleringsbrev men tycks inte ens känna till det.

   De på verkstadsgolvet och deras fack har inget att säga till om, de tillfrågas inte om något utan de ska bara vackert sitta på ändan och applådera allt som krystas fram. Om de framför sin oro bemöts det som trams eller larv.

   Det traditionella polisarbetet är inte längre något prioriterat utan det viktigaste är att budgetar, mål, administration och löneutbetalningar fungerar. Bordläggning/nedläggning av ärenden blir allt viktigare för i statistiken räknas bara pinnar. Det som finns bakom räknas inte och att utreda ett ärende tar betydligt mer tid än bordläggning/nedläggning och blir således därför mindre intressant.

   För tydlighetens skull så anses bordlagda ärenden som handlagda. Alla ärenden som det fattats något beslut i, antingen direktnedläggning eller nedlagda av annat skäl, räknas som handlagda. Så blir statistiken bättre eftersom alla anmälningar räknas som handlagda.

   Genom chefernas inkompetens och ointresse får poliserna idag ta allt större ansvar för både verksamhet och det administrativa. Poliserna idag arbetar allt hårdare i ett allt tuffare klimat utan något stöd eller styrning från de alltmer ointresserade och handlingsförlamade cheferna. Samtidigt är lejonparten av omorganisationen ofärdig och varje polis vet med sig att eventuella felgrepp eller misstag kommer att läggas dem till last när deras tjänster skall tillsättas.

   Rikspolischefen har uttalat sig att ”kommande chefer kommer att rekryteras bland de unga, välutbildade och duktiga” (teoretiskt duktiga men ohemult orutinerade) poliser som just anställts. Detta betyder i klartext att en hel polisgeneration av polisiär rutin och praktiskt polisarbete kommer att försvinna.

   Det som skrämmer mig mest är att de mest inkompetenta cheferna är de som utser de mest orutinerade och formbara poliser till att bli den framtida polisens tillsatta ledare.

   Nu tycks det som om en liten klick chefer, med stora egon, kommer att kunna genomföra allt det de tycker är intressant, spännande eller bara uppmärksammat. De kan uppfinna hjulet gång på gång och varje gång så ropar politikerna hurra. Till alla beslutsfattare, inom regering och riksdag, vill jag säga:

   Ta om från början och tillsätt en rikspolischef och en biträdande efter lämplighet.

   Ta bort regionerna med vidhängande chefer men låt gärna landets polis vara en myndighet.

Låt varje län vara ett polisområde med egen telefonväxel och egen kommunikationscentral.

   Se till så poliserna decentraliseras så de arbetar närmare lokalsamhället. Inte genom tramsiga medborgarlöften som bara skapats för att det ska se ut som om polisen arbetar nära medborgarna. Attacker mot blåljuspersonal skall ses som uttryck för gäng att skaffa sig makt och kontroll över områden som poliserna övergett.

   Områdena bebos av hyggliga skötsamma människor som bara vill ha det lugn och den ro som en ständigt närvarande polis skapar. Nu gäller det för polisen att ta tillbaka kontrollen över dessa områden genom massiva insatser med omedelbara påföljder.

   Tanken att attacker mot ”blåljuspersonal” skall stoppas med högre straff är så infantil att det saknar motstycke.

   Så fort poliserna överger en ort börjar de onda krafterna försöka ta över och ta kontroll över orten. För att vara nära medborgarna måste det finnas närvarande polis även på småorter.

   Svensk polis är i rasande fart på väg mot ett gigantiskt polisiärt fiasko. Se till så de duktiga poliserna har en ordentlig löneutveckling, det är inte rimligt att odugliga chefer tjänar mellan 60 och 150 tusen kronor medan de duktiga poliserna ligger på långt mindre än hälften av de sämst betalda chefernas minimilöner.

 

  Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Framöver är det bara prenumeranterna som kommer åt att läsa samtliga artiklar.

I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.
  • psrab

    Gamla buset Tobbe Sundelin instämmer med Börje.