Dick Sundevall

Hög tid för ansvarsutkrävande

Dagens Nyheter har genomfört ett föredömligt grävande i vad som utspelat sig på Riksrevisionen. Det har resulterat i att dess högsta chef, Susanne Ackum, avgick i förra veckan. Nu ska den här härvan utredas. Någon som tror att det resulterar i någon form av ansvarsutkrävande? Att någon eller några blir dömda för tjänstefel eller till och med grovt tjänstefel? Tillåt mig tvivla.

   Susanne Ackum och hennes familj fick naturligtvis nog av att hon dag efter dag hängdes ut i medierna, där hennes grova oegentligheter redovisades. Och därför avgick hon.

   Vad hade hänt om hon inte självmant hade avgått? Det vet vi. Hon hade efter några månader omplacerats till en utredningstjänst på något departement för att, om hon så ville, sitta i ett rum och vända papper – med full lön i några år.

   Om det inte roade henne hade hon överhuvudtaget inte behövt vara där – men ändå fått ut sin fulla lön.

   Det har hänt förr. Ett exempel av flera är den tidigare generaldirektören för Kriminalvården, Lars Nylén. Honom kickade man så snabbt att han inte ens fick vara kvar till närmaste månadsskifte. Men formellt omplacerades han till utredare på Justitiedepartementet.

   När journalister sedan sökte honom där, visste ingen på departementet något om att han skulle vara där. Ingen hade sett till honom.

   Så går det till i myndighetssverige när en hög potentat begår grova fel. Vi behöver bara gå en bit ner i Europa för att de i många länder hade blivit gripna av polis, eftersom det snabbt hade inletts en polisutredning mot dem. I till exempel Italien är ett sånt förfarande vanligt.

   Men det är väl lite extremt, kanske någon tycker. Ja, det är det kanske. Men den andra extremen är Sverige. När något ytterst allvarligt har hänt här, framträder någon i chefsställning och säger:

– Vi ska se över våra rutiner.

   Sedan är det inte mer med det. Rutiner har naturligtvis inte något personligt ansvar.

   Vad att göra? I vår lagstiftning finns något som benämns ”ringa tjänstefel”. Det är inte olagligt. Det bör snabbt som bara den tas bort, eftersom det används för att i praktiken frikänna än den ena och än den andra.

   Antingen har man på grund av lite dåligt omdöme eller stress gjort något mindre fel, vilket är mänskligt. Då är det inte mer med det. Vi gör alla lite fel ibland. Och det behöver ingen domstol befatta sig med.

   Men när det som i det här fallet med Riksrevisionen handlar om grova medvetna oegentligheter ska naturligtvis de inblandade dömas för tjänstefel eller grovt tjänstefel. I och med att de begått direkta lagbrott ska de som en följd av detta bli återbetalningsskyldiga, i form av skadestånd, för de kostnader det orsakat oss skattebetalare.

   Om det skulle hända, vilket jag inte tror att det gör, skulle det sända en klar och tydlig signal till högre chefer i staten, landstingen och kommunerna:

Begår du uppenbara och medvetna grova oegentligheter så kommer det att kosta. Vi kommer inte längre att skydda er. Ni har en ställning och en hög lön därefter som gör er fullt ut ansvariga för er enhet.

   Det här är inget konstigt i Sverige. Det är precis vad som händer i större privata företag. Dess vd blir, om han eller hon begått medvetna större oegentligheter, avskedad så snart man hunnit sammankalla ett extra styrelsemöte. Det är nu hög tid för ansvarsutkrävande för höga chefer i statliga verk – även i Sverige.

   Låt mig avsluta med att citera ur en av artiklarna i Dagens Nyheter:

Det finns ett namn på det som beskrivs i DN:s granskning av Riksrevisionen, och det är korruption. Den avgångna riksrevisorn Susanne Ackum har utnyttjat sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för personer som hon känner. Det är mycket allvarligt, eftersom Riksrevisionen är en central myndighet för den svenska demokratin.

 

  Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör men hans krönikor och debattartiklar är inga ledare, utan högst privata tankar och funderingar.

I drygt 30 år har han arbetat med rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och dokumentärfilmer. Åtta böcker, senast Det farliga Sverige, och några tusen artiklar genom åren.

Dick är mångfalt prisbelönt som journalist och författare med utmärkelsen Guldspaden och annat. Mest stolt är han över Ordfronts Demokratipris, ”för då väljs man ut bland hela befolkningen”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.