Nu har det skjutits igen

Jag vill egentligen inte kritisera några enskilda polismän eftersom de alla är barn av sin tid och sin utbildning. Men någonstans måste man börja om man ska förändra något som inte är bra. Alla dessa skjutningar i tid och otid är inte bra.

   Under mitt sista år som polis tvingades jag byta tjänstevapen från Walther pp till SigSauer BC. Vapenutbildningen var bra men lite ensidigt inriktad på att dra vapen och komma till skott på kortast möjliga tid.

   Det finns säkert stunder när detta är viktigt men de flesta fallen med polisiära skjutningar hade nog slutat lyckligare om man något lite avvaktat. Jag har ofta hävdat att poliserna behöver något mellan batong och pistol men de behöver också en bättre utbildning där en pistol med åtföljande oftast döds/skjutning inte är varje svar eller lösning på problemet.

   Poliserna tycks inte längre skjuta som en sista utväg. Nu verkar det skjutas för att de är lärda att dra vapen alldeles för fort och utan eftertanke. Att skjuta rätt in i en folkmassa för att någon kastar sten låter inte varken genomtänkt eller att vara en yttersta utväg.

   En polis, av i vart fall minst två, i Stjärnhov skjuter en kvinna i benet. Kvinnan går mot poliserna och hon har i sina händer, knivar. En kniv i varje hand. Av uppgifter från polisens presstalesman går kvinnan mot poliserna som retirerar. Kvinnan rusar inte och verkar inte heller gå till attack utan går mot poliserna.

   En av de minst två poliserna skjuter kvinnan i låret. Bara det, att i ett trångt utrymme som en lägenhet utgör, ha tid och besinning nog, att skjuta kvinnan i benet talar mot att det skulle handla om ett överhängande brottsligt angrepp, eller ens ett angrepp på poliserna där skjutningen är en yttersta utväg. Trots det är det bra att kvinnan inte sköt till döds.

   En kvinna beväpnad med en kniv i varje hand går mot poliserna. Detta borde två poliser utan större svårighet kunnat lösa med att använda sin spray och om inte det fungerar, med sina expanderbatonger. En angripare med två knivar är enligt mitt förmenande betydligt ofarligare än en angripare med en kniv.

   Nu handlar det inte ens om en angripare om jag förstått saken rätt. För att försvara sitt skjutande anmäler poliserna sedermera kvinnan för mordförsök. Med polisens presstalesmans ord klingande i öronen funderar jag på denna brottsrubricering och hur denna ska kunna styrkas.

   Senare läser jag i lokalpressen att kvinnan gått till attack mot poliserna. Jag tycker mig förunderligt nog se hur förutsättningarna förändras över tid också efter skjutningen. En känsla uppstår att sanningen förändras efter behov och kvinnans agerande blir allt allvarligare för att skottet skall försvaras.

   Jag säger återigen att skjutningar måste vara den sista och yttersta utvägen för att lösa ett dilemma. Poliserna måste få lära sig att använda alla de vapen och skyddsutrustning som de utrustas med och inte bara dra pistol så fort någon incident inträffar.

 

   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och söndag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.