Börje Carlsson

Några tankar från en gammal snut

Nu är polisens kriminaltekniska enhet NFC på tapeten. De hinner inte med att analysera och utvärdera alla de olika åtgärder som polisen kräver. Nu måste grova brottslingar släppas för att analyser och utlåtanden tar för lång tid. Det är fascinerade att över tid se hur poliser och åklagare gör sig alltmer beroende av ny teknik – och hur ny teknik inte alltid leder i rätt riktning.

   På 70-talet, när jag började på kriminalpolisen arbetade polisen mer traditionellt. Visst fanns det tekniker och visst gjordes det tekniska undersökningar men tekniken var inte lika förfinad som den är idag.

   En teknisk undersökning på den tiden avslutades oftast med en skiss där olika spår ritats in, kanske något säkrat fingerspår eller skoavtryck, kanske något blod som bara kunde analyserats till en viss blodgrupp, kanske krutstänk, fibrer eller verktygsspår. Det som då kunde säkras var mer påtagligt och synbart än idag.

   Det traditionella polisarbetet med kontroller, förhör, dörrknackningar, spaningar och kanske lite telefonavlyssning ledde ofta till att brotten klarades upp. Den tekniska undersökningen kom som grädde på moset för att styrka upp redan starka misstankar.

   Varefter de tekniska möjligheterna utvecklades började de utredande poliserna arbeta allt mindre traditionellt. De genomför fortfarande förhör och liknande men förlitar sig samtidigt alltmer till den tekniska undersökningen. I många fall görs nästan ingenting utan den tekniska undersökningen avvaktas och om denna inget ger är det dags, men då oftast försent.

   En teknisk undersökning av idag är så finmaskig och komplicerad att den blivit alltför känslig och alltför finstämd. Eftersom inte bara små utan osynliga spår kan säkras så blir ”smittorisken” inte försumbar. När så små spår kan säkras betyder detta också att säkrade spår som inte kan härledas också kan framkalla rimliga tvivel.

   Jag menar inte att man ska bortse från spår som kan framkalla tvivel men till exempel ett, på en brottsplats, säkrat DNA betyder bara att ett DNA avsatts men inte när, hur, varför eller under vilka omständigheter. Ett DNA som inte stämmer med en misstänkt kan framkalla rimliga tvivel men betyder inte att han är oskyldig, eller tvärtom.

   De tekniska möjligheterna gör också att poliserna fortsätter att begära olika analyser från NFC trots att misstankarna mot en misstänkt redan styrkts bortom rimliga tvivel.

   Att alltid vilja ha mer på fötterna gör att polis och åklagare i allt större utsträckning begär analyser och prövningar som inte var möjliga eller som ingen skulle ens ha funderat på för ett par decennier sedan. Om poliser och åklagare nöjde sig med att styrka brott bortom rimligt tvivel tror jag att NFCs arbetsbörda skulle minska.

   Jag vet att de tekniska undersökningarna blivit allt viktigare genom ny teknik och nya möjligheter men också genom att det traditionella polisarbetet och polisens kontaktytor har minskat.

 

   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och söndag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.