Börje Carlsson

Jag vill inte måla fan på väggen men…

Jag har alltid hävdat att svensk polis av idag är bättre utbildade, mer motiverade och mer kompetenta än någonsin. Händelserna i Stockholm och den efterföljande polisinsatsen visar hur rätt detta påstående är. Det är denna kompetenta kår som politikerna och de nya högsta polischeferna förbjuder att blomma ut och förhindras från att ta ansvar för Sverige.

   Händelserna i Stockholm visar att den goda, medkännande och solidariska människan är Sveriges största tillgång och förtjänar att få ”sin” polis tillbaka.

   Polisen organiserade insatserna på Drottninggatan, säkrade upp platsen, tog till sig tips och följde genom detta förövaren tätt i spåret.

   De grep en misstänkt gärningsman inom en mycket kort tidsrymd och dessutom utan skottlossning och dödande. Svensk polis visade sin kapacitet när det hettade till och jag tror att de högsta chefernas insatser var försumbara. Trots detta kommer nog både Eliasson och Löfving tillskrivas att det var deras handfasta agerande som styrde aktionen.

   Denna händelse gav den pågående omorganisationen ett litet andrum men snart är vardagen tillbaka och därmed den grå vardagen där poliserna återigen tvingas till en organisation där inte ens hälften av dem arbetar mot brottsligheten.

   Jag vill inte måla fan på väggen men jag börjar nu bli djupt bekymrad över svensk polis och dess utveckling, trots de fantastiska insatser som gjordes vid detta terrorattentat. Nu verkar det som om desperationen mer allmänt börjar sprida sig hos polisledning och beslutsfattarna. Deras agerande gör att vi snart har en polis som bara kostar en oerhörd massa pengar och som inte genererar något egentligt resultat.

   Polisens viktigaste roll i samhället är att:

  1. förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten,
  2. övervaka den allmänna ordningen och säkerheten och ingripa när störningar har inträffat,
  3. utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal,
  4. lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen,
  5. fullgöra den verksamhet som ankommer på Polismyndigheten enligt särskilda bestämmelser.

   Idag klarar inte polisen av varken punkt 1, 2, 3 eller 4, men de administrerar på ett förtjänstfullt sätt de anmälningar som fortfarande görs. Därför finns önskemål om att ett antal vaktbolag skall överta alltmer av polisens grundläggande roller i samhället. Vaktbolagens kostnad drabbar medborgarna genom ökad kommunalskatt trots att de redan idag betalar nästan 25 000 000 000 kronor för ordning och säkerhet.

   I samma andetag framförs önskemål om en kommunal polis vilket borde få beslutsfattarna att förstå att svensk polis är på väg mot helt galet håll.

   Idag verkar bara fragment av polisens arbete fungera och jag tror inte polisens effektivitet skulle öka ens om de slapp att ansvara för ordning, säkerhet och det brottsförebyggande.

   Kvar åt polisen skulle då brottsutredningarna bli och hur effektiva skulle dessa bli när polisen tappat all kontakt med allmänhet och medborgare samtidigt som all lokalkännedom försvunnit.

   Kvar skulle också konfrontationerna bli och dessa skapar definitivt inga framtida förtroenden.

   För att avhjälpa polisbristen vill polisen nu också kunna ta militären till hjälp vid vissa uppdrag. Trots att över 80 år förflutit sedan militärinsatsen i Ådalen 1931 finns fortfarande historier från denna händelse som förskräcker.

   Nu har också ett förslag lagts fram om att utländsk polis ska få agera i Sverige och också dessa tankar leder till oro över vad som kan hända.

   Polisvolontärer och nattvandrare är ett annat, kanske inte lika udda, inslag i bilden men skapar tillsammans med allt annat en bild av en polis i stora svårigheter.

   Polisens volontärer är personer som på sin fritid hjälper polisen bland annat i det lokala brottsförebyggande arbetet och med att stödja brottsoffer. Målet med volontärverksamheten är att polisens och de frivilligas gemensamma engagemang ska mötas. Närmare kontakt mellan polis och medborgare i närområdet kan bidra till ett tryggare samhälle med minskad brottslighet. Här finns tydligen en viss insikt om vikten av en nära kontakt mellan polis och medborgaren men räcker den täta kontakten mellan volontärer och polisen. Grannsamverkan är ett annat sätt för polisen att slippa ta ansvar i stora områden.

   Eftersom trafikpolisen i stort sett avskaffats måste fastslagen Nollvision lösas på annat sätt. Nollvisionen, att ingen ska dödas eller skadas i trafiken, är ett viktigt samarbete mellan olika aktörer inom trafiksäkerhetsområdet. Polisen ska stötta det arbetet genom att framför allt prioritera de faktorer som orsakar flest trafikolyckor med döda och allvarligt skadade: För hög hastighet och onyktra förare på vägarna.

   Detta sker genom att det just nu utbildas nya bilinspektörer i flygande inspektioner, både för lätta och tunga fordon, för att möta kraven i de nya EU-direktiven gällande tekniska kontroller av nyttofordon, det så kallade besiktningspaketet. Kontrollen av yrkestrafiken kräver däremot särskild kompetens och de utförs av allt färre poliser och allt fler bilinspektörer med särskilda förordnanden.

– Nästa år kommer ännu fler bilinspektörer att utbildas.

   Dessutom ska polisen arbeta förebyggande genom att vara ute längs vägarna, både med manuella och automatiska kontroller (automatiska kontroller är det fartkamerorna?). Polisens synlighet åskådliggörs genom bilinspektörer i polismålade fordon och fartkameror. Har jag fattat rätt?

   Nu måste det till en kursändring med det snaraste eftersom den polisiära administrationen gör att det fattas poliser överallt och inom en framtid kanske ersätts med väktare, militärer, utländsk polis, polisvolontärer, nattvandrare och bilinspektörer. Till administration och presstalesmän verkar det dock aldrig saknas poliser eller polischefer. Se nu till att ta tillvara all den kompetens som denna händelse visar att de svenska poliserna har. Lås inte in dem i en organisation där inte ens hälften av dem handhar det polisiära.

   Slutligen, när den misstänkte begärdes häktad trädde Löfving fram i Tv-rutan och berättar att utredningen kan komma att ta ett år eller mer att utreda. I samma andetag berättar han att 100 poliser är engagerade i utredningen.

   Jag blev förvånad. Först över Löfvings uppgifter. Är det hans bedömning och har han kompetens för detta? Och 100 poliser i över ett år för att utreda detta. Hur kan man då påstå att brottet utreds skyndsamt. Det vore intressant att få veta hur många utredare som finns i ärendet och hur många administratörer. 100 årsarbetskrafter! Nu börjar jag förstå varför polisens utredningsresultat är som det är.

 

   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.