Spel för galleriet och marknadsgeschäft

Jag läser en debattartikel i Dagens Nyheter där övervakningskamerornas brottsförebyggande effekt prisas. Här talas om en brottsförebyggande effekt på 23-28% och att detta bör man ta hänsyn till när kameraövervakningslagen skall revideras.

 

   Författarens roll i denna verksamhet väcker frågetecken hos mig och i min mest illvilliga tolkning är han på något sätt förknippad och enrollerad i framtagning, tillverkning och eller montering i övervakningssystemet. Det är inte billigt med övervakningskameror.

   Jag har definitivt inget emot att varenda offentlig plats blir kameraövervakad men jag har svårt att tro på den brottsförebyggande effekt som anges i artikeln:

”Ny forskning visar att säkerhetskameror effektivt kan förebygga brott i offentliga miljöer. När kameraövervakningslagen nu revideras måste de brottspreventiva effekterna tillmätas en större betydelse när de tillsammans med den brottsuppklarande nyttan viktas mot integritetsbehovet, skriver företrädare för säkerhetsbranschen”.

   Författaren försöker punktera Brottsförebyggande rådets tio år gamla forskning om värdet av övervakningskamerorna. Enligt den undersökningen har kamerorna ingen eller ringa effekt jämfört med jämförbara områden utan kameror. Kritiken har sin grund i att kamerorna placerades i områden med omfattande och uppåtgående brottstrend och jämfördes med områden utan denna trend.

   Brottsligheten har en tendens att gå upp och ner och också förflytta sig mellan kvarter och områden och jämförelser är därför svåra att göra. Det finns dock övervakningskameror som kan ge svar på alla frågor – fartkamerorna.

   Dessa har funnits under ett antal år och här finns facit på hur brottsligheten flyttar sig och anpassar sig efter kamerorna. Jag tror att de flesta bilister observerat hur fort det ibland går mellan kamerorna. Skulle denna kameraövervakning utvecklas så alla fordons hastigheter mättes vid varje befintlig kamera – och snitthastigheten mellan kamerorna räknades ut, så har jag uppfattningen att alla svar skulle ges om övervakningskamerornas effekt.

   Jag har en känsla av att det idag går fortare än någonsin på vägarna, trots alla kameror. Naturligtvis körs det inte så ofta och så mycket för fort just vid kameran så där finns naturligtvis en viss hämmande effekt men detta kompenseras mellan kamerorna.

   Redan idag kan man vid viss brottslighet, oftast planerad, se att övervakningskamerorna förändrar och förflyttar brottsligheten bortom kamerornas närområde, cirka 30 meter, men inte att brottsligheten totalt sett minskar med 23-28%. Den tolkning som handlar om 23-28% är nog mer av ett önsketänkande.

   Idag dyker det upp allt fler lycksökare som säger sig ha ett universalmedel mot brottslighet. Olika företag erbjuder DNA-märkning som något universalmedel mot stölder, ett annat erbjuder hjälp med spärr av förkomna handlingar, ett tredje säljer nyckelbrickor och ett fjärde erbjuder människor att få registrera sina värdeföremål i stöldskyddsregister.

   Allt detta är precis som övervakningskameror ett nytt och modernt levebröd som knappast ensamt påverkar varken inbrott, stölder eller missbruk av ID-handlingar eller annan brottslighet. Allt kräver, för att fungera, en vaken, intresserad och närvarande polis. Allt annat är ett spel för galleriet, ett marknadsgeschäft som har en liten effekt under en mycket kort tid. Under denna tid förflyttas brottsligheten marginellt.

   I artikeln kan man läsa:

”Kameraövervakning är alltså ett viktigt verktyg både för att förebygga och klara upp brott.”

   Kameraövervakningen är således ett viktigt verktyg både för att förebygga och klara upp brott, de brott som sker inom kamerans närområde på cirka 30 meter. Men en lokal och närvarande polis är det enda som kan vända brottskurvan.

 

   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.