Lärare måste välja mellan att ta ställning mot Sverigedemokraterna eller skollagen

För en del lärare innebär Sverigedemokraterna inget problem. De undervisar i ämnen där partiets värdegrund och skolans värdegrund inte nödvändigtvis hamnar på kollisionskurs. För samhällskunskaps-lärare, religionslärare, historielärare med flera är det dock inte möjligt att ducka för frågan: Ska vi följa skollagen och ta tydlig ställning mot Sverigedemokraterna eller ska vi bryta mot lagen?

   Cirka 300 svenskar har rest ner för att strida för IS. Kalifatet rasar samman och stridande svenskar återvänder. Kanske är den välbekante militante islamisten Mikael Skråmo snart en av dem.

   Du har säkert sett honom på teve och läst om när han uttalar sig om att döda de otrogna – det vill säga sådana som du och jag. Tänk tanken att Mikael Skråmo strax efter hemkomsten startar ett politiskt parti med några kompisar och att detta parti inom några årtionden kommer att få nästan 20 procent av de röstberättigade svenskarnas sympatier. Känns tanken absurd? Visst gör den.

   Efter andra världskriget befann vi oss i en situation väldigt lik den vi har idag. Ungefär 500 svenskar hade rest ner för att strida för nazisterna. En av de återvändande svenska nazisterna hette Gustav Ekström. Väl hemma skapade han ett politiskt parti tillsammans med sina kompisar.

   Detta parti är idag, enligt opinionsmätningar, Sveriges näst största politiska parti. Jag pratar givetvis om Sverigedemokraterna.

   Om Mikael Skråmos våldsbejakande islamistiska parti med åren mjukade upp sin ideologi en aning så finns det människor som skulle föreslå att man faktiskt kan samarbeta kring vissa frågor. ”De har förändrats” skulle man säga även om olika partirepresentanter med jämna mellanrum ertappas med antisemitiska uttalanden och våldshandlingar. Känns tanken absurd? Visst gör den.

   Om vi låtsas som att Sverigedemokraterna är ett vanligt parti och glömmer deras nazistiska rötter, så kommer vi i framtiden att kunna låtsas som att ett parti startat av militanta islamister också är ett vanligt parti.

   Vi behöver därför lära av historien och vi behöver spärrar mot anti-demokratiska yttringar och människofientliga ideologier oavsett från vilket håll de kommer. Här fyller skolans arbete en viktig funktion.

   Lärare har en avgörande roll att spela i arbetet mot ett intolerant och extremistiskt samhälle. Vi är satta att fostra en kommande generation och ge dem ämneskunskaper. Skolan ska vara konfessionsfri och undervisningen ska i möjligaste mån sträva mot objektivitet och saklighet. Vi ska inte bedöma elevers åsikter och beteenden. Det enda vi bedömer i vår betygssättning ska vara deras kunskaper.

   När vi gör detta utgår vi ifrån skolverkets kunskapskrav, inte vårt eget tyckande. Samma villkor ska gälla för alla oavsett om man är fattig eller rik, vit eller svart, tjej eller kille.

   För de flesta lärare är det här egentligen inte särskilt svårt. Det är självklart att företräda en värdegrund som bygger på tanken om alla människors lika värde. Som religionslärare spelar elevens egen religionstillhörighet eller brist på religionstillhörighet ingen roll för betyget. För en samhällskunskapslärare spelar elevens politiska hemvist ingen som helst roll och så vidare. Så långt är det enkelt.

   Det svåra är att vi har ett etablerat politiskt parti i Sverige som har startats av den hemvändande nazisten Gustav Engström och hans kompisar och att de företräder en ideologi som står i direkt konflikt med de styrdokument vi som lärare är satta att följa. Eftersom detta parti tar stor plats i samhällsdebatten och uttalar sig i samhällsfrågor, etiska frågor, religionsfrågor och så vidare, så måste vi i skolans olika kurser hantera det de säger.

I skollagen 5 § står det att:
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

   Det innebär att de kunskaper vi lär våra elever måste överensstämma med vad forskningen säger och vad den mänskliga erfarenheten lär oss.

   År 2009 skrev Jimmie Åkesson en debattartikel om Islam. Jag brukar ta upp den i min religionsundervisning eftersom han där exemplifierar väldigt många fördomar som människor har som saknar grundläggande religionskunskaper.

   Jag tar inte upp något annat politiskt partis syn på Islam eftersom de andra partierna ser på Islam som en världsreligion bland andra. Det finns till exempel inte något annat svenskt riksdagsparti som har en partiledare som rakt ut har sagt att han eller hon ska göra allt som står i personens makt för att bekämpa Islam. Inget annat parti har alltså i ett land med religionsfrihet lovat att göra vad de kan för att begränsa denna grundlagsstadgade frihet.

   I sin debattartikel visar Jimmie Åkesson att han har missförstått en massa saker och att gå igenom alla faktafel skulle kräva en text i sig. Jag nöjer mig därför med ett kort exempel för att illustrera problemet.

   Jimmie Åkesson skriver bland annat att muslimerna har ett annat namn för Gud – Allah. Saken är bara den att de inte alls har ett annat namn för Gud. Allah är det arabiska ordet för Gud, vilket innebär att en kristen arab också kallar Gud för Allah och att en svensk muslim mycket väl kan kalla Gud för Gud. Det här är objektivt sett sant och Jimmie Åkesson har objektivt sett fel. Det går att hitta ungefär tio liknande exempel i samma text.

   Om jag berättar att Sverigedemokraternas politik kring Islam till stor del bygger på att de har missförstått en massa grundläggande saker om religion i allmänhet och om Islam i synnerhet så gör jag vad skollagen säger att jag ska göra. Undervisningen ska basera sig på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – ingenting annat. Jag får inte sätta parantes om sanningen bara för att ett politiskt parti gör det.

   Skolans värdegrund omfattar fem saker: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor.

   Sverigedemokraternas politik omfattar endast två av dessa, struntar i en tredje och står åtminstone bitvis i direkt konflikt med två av dem.

   Alla människor är inte lika mycket värda enligt den politik som inte bara av rent praktiska skäl utan också rent ideologiska skäl vill att människor som flyr ifrån krig ska stanna i krig.

   Sverigedemokraterna har alltid använt begreppet massinvandring och man gjorde det även när vi bara tog emot något tusental asylsökande per år. För dem handlar det inte om att invandringen har nått en nivå där det är svårt att hantera samhällsfunktioner.

   Så ser retoriken ut men den hade sett likadan ut om vi bara hade tagit emot hundra asylsökande per år. I deras värld är det alltid systemkollaps.

   Det handlar bland annat om att de alltid vill stänga gränser och göra skillnad på människor. Detta innebär också att deras politik står i direkt konflikt med solidaritetsbegreppet i skolans värdegrund. Som lärare måste jag vara tydlig med detta i min undervisning annars följer jag inte det värdegrundsarbete jag som tjänsteman är skyldig att följa.

I skollagen 4 § står det att:
Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

   Då måste en samhällskunskapslärare, om diskussionen uppkommer, reagera över Sverigedemokraten Gunilla Schmidt som på twitter skrev ”kan ingen ställa sig på Öresundsbron med en kulspruta!”

   Som lärare är man också, om diskussionen uppkommer, tvungen att reagera när SD-juristen Joel Ankar skriver att kriminologen Jerzy Sarnecki är ett ”judesvin” eller när han skrev följande på Flashback:

Dagens kvinnofrigörelse (horifiering) är en styggelse i moder jords ögon, den syftar enbart till att legitimera horbeteende där kvinnor dricker sprit som män, horar runt som män och nu gud förbjude kan avliva små barn för att det inte passar just nu etcetera. Såna slynor förtjänar att själv ha blivit aborterade.

   Som svensklärare kan man till exempel sätta eleverna på att analysera språkbruket genom att göra en tabell över positivt och negativt värdeladdade ord. Man får bara se till att ha rejält utrymme på den negativa sidan när man analyserar SD-uttalanden.

   Som samhällskunskapslärare, historielärare eller etiklärare kan man lyfta diskussionen till ett annat plan och sätta in uttalandet i ett större sammanhang.

   Handlar det om att förbjuda vissa åsikter? Om att göra skolan till en PK-institution där oliktänkande inte tillåts? Inte alls. Det handlar om att värna det svenska samhällets värderingar.

   Det Sverigedemokraterna mer än något annat politiskt parti har fört in i den svenska debatten är ett osvenskt synsätt. Det framstår väldigt tydligt när man läser deras partiprogram med skolans värdegrund som lupp. I Sverige är vi till exempel stolta över att leva i världens mest jämställda land. Vi måste värna dessa värden när de hotas om det så är från andra kulturer eller Sverigedemokrater.

   Elever har all rätt i världen att uttrycka SD-vänliga åsikter och de ska inte på något sätt straffas för detta. Det är viktigt att vara tydlig med det. Individens frihet och integritet är nödvändiga delar av vår gemensamma värdegrund. Om de däremot väljer att följa Jimmie Åkessons Islam-analys istället för den som utförts av religionsvetare så är det däremot klart att det tyvärr kan få betygsmässiga konsekvenser.

   Som lärare måste vi utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet och vetenskapen är inte någon ideologiskt godtycklig position. Riktig sanning och alternativ sanning är inte likvärdiga. Det är vår plikt att förmedla detta.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Nu är Andreas även en av Para§rafs krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.