Kommer Ygemans fall att resultera i några polisiära förändringar?

Under det senaste året har högeralliansen i allt högre tonläge krävt rikspolischef Dan Eliassons huvud på fat. Ygeman har hela tiden uttalat sitt stöd för Eliasson. Som svar på alliansens kritik har Ygeman uttalat olika, inte alltför långtgående, krav på förbättringar i polisverksamheten. När de olika, lite luddiga, tidsgränserna passerat så har Eliasson fått nya frister för kommande förbättringar.

Ygemans senaste uttalande var, strax före sitt fall som minister, att Eliasson sitter kvar sitt förordnade ut. Eliassons förordnande går ut om dryga tre år. Får Ygeman rätt handlar det om ytterligare tre förspillda år.

   Trots att verksamheten egentligen inte visat några förbättringar har han hållit rikspolischefen om ryggen och uttalat sitt förtroende för Eliasson. Ygeman har, trots att han borde förstått bättre, inte insett att de siffror Eliasson presenterat är ren kosmetika. Inga av Eliassons siffror visar några förbättrade utredningsresultat eller någon högre uppklarningsprocent.

   De siffror som Dan Eliasson presenterat visar inga förbättrade utredningsresultat utan visar bara att antalet primärrapporter, som inte behöver just någon utredning, har ökat något. Det handlar om trafikbrott, narkotikaförseelser, skadegörelser och snatterier.

   Trots att Eliasson tydligen fått sina regionala chefer att koncentrera polisverksamheten på olika typer av förseelser och felbeteenden så ligger dessa siffror långt under de siffror som gällde när trafikpoliser, gatulangningsgrupper och ordningspoliser fanns.

   Det är således en ökning från rent katastrofala siffror som är Eliassons framgångssiffror och som gör att han får sitta kvar.

   När det nu är dags att avsätta Eliasson framstår det som glasklart att inte ens en följsam rikspolischef, med cheferna bakom ryggen och de regionala ja-sägarna under sig, har kunnat genomföra den polisiära förändring som regering och riksdag beslutat om. Det visar att omorganisationen, så som den genomförs, är fullständigt omöjlig och gynnar varken medborgarna eller polisverksamheten.

   Nu är det således dags att se över vad som gick fel vid omorganisationen. Jag hävdar med en dåres envishet att det inte kräver några omöjliga eller ens besvärliga förändringar för att effektivisera polisen. Men det kommer att kosta i storleksordningen 1-2 miljarder extra vid genomförandet.

   En kostnad som mångdubbelt kommer att betala sig i det längre perspektivet och som kommer att ge många fler poliser i verksamheten men kanske, under en period, en betydligt större ”elefantkyrkogård”.

   Utan att gå in på detaljer, för det har jag skrivit om alltför många gånger, vill jag bara påpeka att en organisation aldrig kan bli plattare, med korta beslutsvägar – när flera ledningsskikt införs.

   En polisiär närvaro till medborgaren kan aldrig skapas genom medborgarlöften och kommunavtal.

   Ett bättre utredningsresultat kan aldrig ske om polisen saknar person- och lokalkännedom.

   Till och med Sten den femte (den femte rikspolischefen, Sten Heckscher) visste och klargjorde ganska ofta att ingen yttre polisverksamhet kunde effektiviseras och ske från skrivbordet.

 

   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.