Ica-handlare: ”Staten har lämnat walkover”

2018-04-03

”De bryr sig inte”, säger Ica-handlaren Andreas Bylger. ICA-butiken utsätts nästan dagligen för snatteri och det är särskilt ett ungdomsgäng som härjar nu. De hotar personal, misshandlar personal, hotar personal som slutat sitt arbetspass och är på väg hem. Det här händer flera dagar i veckan. Personalen vill inte jobba efter fem för att de är rädda.

   Polisen kommer inte om de inte har minst två bilar. En del väktarbolag hävdar att det är för farligt att jobba här. Det är förfall rakt igenom och ingen tar ansvar.

   Trots att det här gänget är känt av polisen blir det ingenting av anmälningarna som kommer in. En resursfråga enligt polisen.

– Vi förstår att många vill se fler uniformerade poliser dygnet runt men vi har inte resurser till det.

   Det vanligaste skälet till att göra ingenting är ”det inte är samhällsekonomiskt försvarbart att lägga resurser på det”. Det är tydligen mer ekonomiskt att låta dem hållas.

   De här lagparagraferna reglerar stöld och ringa stöld (tidigare snatteri).

1 § Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år.

2 § Är brott som avses i 1 § med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, döms för ringa stöld till böter eller fängelse i högst sex månader. 

   När jag i början av min karriär som polis läste straffrätt och brottsbalk penetrerades dessa paragrafer ganska noggrant. Då fick jag lära mig att snatteri var en impulsiv handling där det tillgripna hade lågt värde.

   Det var således inte bara det tillgripnas värde som avgjorde brottsrubricering utan också övriga omständigheter. Detta betydde att då var snatterierna färre och stölderna fler.

   Värdet på det var från början förhållandevis lågt men är idag tusen kronor. Men varför har övriga omständigheter och kravet på en impulsiv handling slopats och varifrån kommer detta beslut? Ovanstående text finns fortfarande kvar i lagtexten och borde väl ha någon betydelse.

   Det finns människor som syr om klädesplagg för att kunna stoppa på sig varor som de inte har för avsikt att betala, det finns människor som tillsammans med andra utför en mängd tillgrepp samtidigt i syfte att försvåra olika ingripanden.

   Är det verkligen ringa stöld? Tja vem vet, ibland blir det betraktat som stöld ibland som ringa stöld.

   Om ett gäng varje dag, kanske flera gånger varje dag, går in i en butik i akt och mening för att stjäla. De känner till gränsen på 60 kronor, där brottet vanemässigt skrivs av, och håller sig därför under detta belopp vid varje tillgreppstillfälle. Är det verkligen ringa stöld och är handlingen impulsiv och är övriga omständigheter sådana att det ska klassas som ringa stöld?

   Har svårt att förstå hur dessa ”tjuvar” någonsin ska kunna få respekt för vad som är ditt eller mitt. Hur ska de någonsin förstå bättre när samhället inte reagerar mot dem utan hela tiden låter en butiksägare ”föda dessa tjuvar”?

   Det handlar inte om hårdare straff utan om att de ”tjuvar”, stora eller små, som fyllt femton ska få uppleva samhällets ”fy” genom en skämmig process där deras tilltag får en agenda.

   Jag är fullt på det klara med att detta skulle bli en gigantisk apparat för samhället men blir det verkligen bättre om dessa tjuvar får fortsätta att utvecklas till allt mer yrkeskriminella brottslingar? Bättre att stämma i bäcken än i ån.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.