Polisens chefsutbildningar ökar – polisarbetet minskar

2018-04-11

Polisen har halverat antalet inre utlänningskontroller. Förklaringarna är många och invecklade och har med polisens begränsade lagstöd att göra. De får till exempel inte gå in på en arbetsplats och kolla utan att Skatteverket och Arbetsmiljöverket också finns med.

   Dessutom hävdar de att det är svårt att hitta de som inte vill bli hittade och så kan det väl vara men nyheten handlade inte om antal utvisningar eller anträffade personer som vistas olovligt i riket. Nyheten handlade om att antalet kontroller näst intill halverats och det vore mer spännande att få en förklaring till detta.

   I polisens årsredovisning för 2017 står att läsa:

Inre utlänningskontroll Polismyndigheten ska bedriva en effektiv och rättssäker inre utlänningskontroll. Som ett led i att uppnå detta togs det under 2016 fram en tvådagarsutbildning inom ramen för den grundläggande kompetensutvecklingen för polisanställda som ska arbeta med gränspolisverksamhet. Efter genomgången utbildning ska en polis kunna genomföra en inre utlänningskontroll och en civilanställd ha tillräcklig kunskap för att kunna biträda vid en inre utlänningskontroll

   Att antalet utlänningskontroller sjunker är väl helt följdriktigt eftersom polisen på ett par år har halverat det mesta av polisiär verksamhet utom kostnaderna.

   Vad som inte halverats är antalet chefsbefattningar som sedan år 2015 ständigt är i stigande.

   I stort sett  har all polisiär verksamhet näst intill halverats/minskats och som medborgare, skattebetalare och före detta polis funderar jag mycket vad som ligger bakom siffrorna. Jag har ingen bra förklaring och inte heller får jag någon förklaring från polismyndigheten som ger ett intryck av att vara alltmer splittrad och fragmenterad.

   Polisens nya fantastiska organisation ger poliser allt fler mil att åka för varje uppdrag. Detta kostar inte bara pengar i slitage och drivmedel utan det kostar framförallt tid för polismännen som för varje jobb måste åka många mil. Ju längre norrut man kommer i Sverige desto fler mil måste de köra också för skitsaker som dock måste göras.

   Polisens fantastiska upphandlare har centralt upphandlat service av polisbilarna som bara den innebär många mils extra körning. Det finns län där polisbilarna rullar 12 000 mil om året bara för att komma till serviceverkstad.

   Det innebär att körsträckan till och från service har ökat med 900% och till detta kommer att polisen ännu inte har självkörande bilar som tar sig till verkstaden. Det kostar alltså också arbetstid för den, förhoppningsvis inte en polis, som skall köra bilarna 12 000 mil, vilket i reda tal nästan handlar om två heltidstjänster.

   Hur många mil polisens bilar rullar varje år och till vilken kostnad vet jag inte och har inte heller på ett enkelt sätt kunnat hitta detta. Trots att jag försökt har jag inte kunnat hitta något specifikt konto för varken fordon, drivmedel eller övriga kostnader som kan hänföras till fordon eller längre resvägar. Men uppgifterna finns säkert inbakade i något annat kostnadskonto.

   Däremot finns en tabell som jag inte förstår. Det står på ett ställe myndighetens ”driftkostnad per årsarbetskraft” = 909 000 kronor. Om man multiplicerar denna siffra med antalet anställda blir den totala kostnaden lite drygt 27 miljarder alltså lite drygt 4 miljarder över budget. Men det finns säkert en förklaring och avsikten är nog att årsredovisningen inte får vara för enkel och för transparant.

   Jag kan rekommendera polisens årsredovisning för år 2017, se nedan. I slutet av denna redovisning finns mycket intressant statistik att ta del av och de övervägande siffrorna är minussiffror så då är vi tillbaka där vi började med att polisens inre utlänningskontroller har halverats och att detta bara följer en polisiär trend.

 

polisens-arsredovisning-2017

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.