Emilie Hillert

Varför gör ni det så svårt att gilla er Migrationsverket?

2018-05-29

Den här artikeln handlar inte om den avsaknad av rättssäkerhet som har präglat migrationsmålen de senaste åren. Den handlar inte heller om att ni, Migrationsverket, gör godtyckliga och felaktiga bedömningar i sak i de ärenden som avgörs. Den handlar inte om tillämpningen av rättsvidriga åldersutredningar eller bristande och inkonsekvent bevisvärdering. Den handlar inte om hur det känns att sitta vid en asylutredning under vilken utredaren helt saknar kunskap om sökandens hemland eller de frågor som ska utredas. Den handlar inte heller om de allt mer bisarra argument som slängs in i migrationsmålen i syfte att vinna till varje pris.

    Den här artikeln handlar enbart om den totala avsaknaden av ett godtagbart agerande värdigt en svensk myndighet 2018. Den handlar om den avsaknad av grundläggande hyfs och gott bemötande som präglar er myndighetsutövning.

   Den handlar om underlåtenheten att göra de mest grundläggande uppgifterna korrekt, underlåtenheten att underlätta istället för att försvåra, och underlåtenheten att fullgöra de åtaganden som åligger er i egenskap av myndighet. Den handlar om grunden för avsaknaden av förtroende för er som myndighet. Varför gör ni det så svårt att gilla er Migrationsverket?

   Varför skickar ni regelmässigt ett förordnande utan namn på personen jag från och med då ska företräda? Hur ska jag då kunna veta vem jag företräder? Hur ska jag kunna etablera kontakt med huvudmannen och fullgöra mitt uppdrag när inga kontaktuppgifter kommuniceras?

   Varför skickar ni ut kallelser till utredningar i fel stad? Hur ska vi kunna veta vilken stad som utredningen äger rum i när vi får kallelse till fel stad?

   Varför kan ni inte lämna korrekta kontaktuppgifter till den ansvarige handläggaren så att vi lätt kan komma i kontakt med rätt person?

   Varför använder ni er av gamla och därmed missvisande telefonsvarare och telefonmeddelanden?

   Varför har ni inte ett automatiskt meddelande på mailen när ni inte är på kontoret på flera dagar?

   Varför envisas ni med att ge mina huvudmän direkt felaktig information, eller i vart fall gravt missvisande information som många gånger inte ens är relevant i det aktuella ärendet? Förstår ni inte att det riskerar att få förödande konsekvenser för den enskilde? Vet ni inte att alla råd och all information som ni lämnar utgör myndighetsutövning och således måste vara korrekt?

   Varför skickar ni överklaganden som ska till domstolen istället till ert egna arkiv?

   Varför ska vi som ombud behöva vara de som uppmärksammar problemet och hjälper er att komma till rätta med det?

   Varför tar det överhuvudtaget flera veckor innan överklagandena lämnas över till domstolarna?

   Varför har ni så svårt att förstå innebörden av ”samtliga handlingar” i ärendet när de begärs ut? Ska det verkligen behöva ta flera samtal och upprepande av samma sak om och om igen innan handlingarna äntligen skickas?

   Varför skickar ni inte de handlingar som ni utlovat? Är det så svårt att exempelvis kopiera dubbelsidigt och inte bara skicka varannan sida, eller att skicka alla sidor i ett beslut och inte bara den bedrägerismässigt förkortade versionen på en sida?

   Varför läser ni inte in er på ärendet innan ni börjar begära in kompletterande uppgifter och handlingar?

   Varför ska vi skicka in bevisning som helt saknar relevans för ärendet, bara för att ni inte har satt er in i ärendet innan ni börjar agera?

   Varför kan ni inte regelmässigt registrera de yttranden som vi skickar till er?

   Varför förnekar ni mottagandet av handlingar som vi har kvitto på att ni har mottagit?

   Varför anklagar ni oss ombud för att inte ha efterkommit era förelägganden trots att vi har kvitton på att vi har agerat i tid? Kan ni inte kontrollera internt först?

   Varför kan ni inte lösa situationer internt? Varför ska vi som privat aktör behöva skicka yttranden flera gånger istället för att ni letar rätt på dem ni tappat bort? Varför ska vi skicka in saker igen istället för att ni överlämnar dem internt mellan enheterna på myndigheten? Är ni rädda för varandra?

   Ni Migrationsverket, är en enda myndighet. Oaktat hur ni delar upp era arbetssysslor internt, så är ni en enda myndighet gentemot de enskilda och deras biträden. I egenskap av myndighet har ni lagar och regler att följa i allt ni säger och allt ni gör.

   Ni har en serviceskyldighet. Ni har ett skyndsamhetskrav. Ni har vissa åtaganden helt enkelt, och i nuläget är ert normala agerande och er sedvanliga handläggning av ärenden under all kritik.

   Jovisst, vi har förstått att ni har problem. Ni har låtit oss förstå att ni har haft en hög arbetsbelastning. Ni har haft en hög personalomsättning. Ni har fått dras med generationer av arbetskraft som enligt era uttalanden inte lever upp till förväntningarna. Ni har genomgått stora förändringar. Ni har haft svåra arbetsuppgifter. Ni har haft för mycket att göra. Allt det här har ni använt som skyddsmantel under allt för lång tid nu. Det måste få ett slut.

   För guess what; vi privata aktörer dras med samma syndrom. Vi lider av hög arbetsbelastning, stora förändringar, svåra arbetsuppgifter. Vi har det i mångt och mycket precis som ni, förutom det där med hög personalomsättning förstås. Men det kanske har sin naturliga förklaring…

   Men trots alla bortförklaringar som ni hänvisar till Migrationsverket, så måste ni följa de lagar och regler som finns vid myndighetsutövning. Ni kommer aldrig kunna komma ifrån serviceskyldigheten. Ni kommer aldrig komma ifrån kontakten med enskilda. Ni kommer aldrig komma ifrån interagerandet med oss privata aktörer.

   Vi bara måste kunna kommunicera och interagera med varandra helt enkelt. Så är det bara. Så varför inte göra det med god ton? Varför inte göra det enkelt och smidigt för alla inblandade? Varför inte underlätta för varandra istället för att försvåra? Varför inte leva upp till den lägsta nivån av korrekthet och göra de mest grundläggande uppgifterna korrekt? Varför inte göra det med grundläggande hyfs och ett gott bemötande? Varför gör ni det så svårt att gilla er, Migrationsverket?

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


Advokat Emilie Hillert arbetar i lika mån med migrationsmål som med brottmål. Hon är en av Sveriges främsta migrationsrättsadvokater och företräder dagligen sina klienter mot Migrationsverket.

   Hon har engagerat sig ideellt i migrationsfrågor för frivilligorganisationer. Hon ligger bakom JO-anmälningar som lett till att JO riktat allvarlig kritik mot Migrationsverket och hon har fått prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen för bristfällig handläggning i migrationsdomstolen.

   Emilie Hillert söker minska den enskildes underläge vid Migrationsverkets myndighetsutövning och är öppen i sin kritik mot bristerna i systemet. På sin privata Fb-sida tar hon upp rättssäkerhetsfrågor. Mer information om henne finner ni på www.processadvokat.se.

   Emilie Hillert är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.