Lyssna på gula västarna i Sverige!

Av Andreas Magnusson 2018-12-14

Det hävdas ofta att våra politiker befinner sig på sandlådenivå, men det är att kraftigt underskatta vad som dagligen sker i svenska sandlådor. Där lånar man ut spadar, bygger sandslott tillsammans och ber om förlåtelse när man har varit dum.

   En kompis till mig hävdade en gång att det finns två saker som verkligen gör honom gladare än allt annat. Barn med musikinstrument i fodral och dagisgrupper med barn i gula reflexvästar. Jag förstår precis vad han menar.

   I Frankrike har människor i gula reflexvästar gjort en smärre politisk revolution. De är trötta på de ökade klyftorna mellan rika och fattiga och så vill de ha lägre skatt.

   I Sverige bärs de gula västarna kollektivt än så länge framförallt av dagisgrupper på utflykt.

   Jag tror att de gula västarnas revolution är på väg hit men jag tror att den kommer på ett annat sätt. Det är de unga människorna som kommer att leda oss framåt.

   Tänk på Greta Thunberg som med sitt miljöengagemang har skrämt slag på hela det högerpopulistiska etablissemanget. De har blivit så rädda över den genomslagskraft hon har att de inte har kunnat hålla inne med sina mest primitiva tankar.

   Som GP-krönikören Malcom Kyeyune som i skrift nyligen kallade Greta Thunberg för ”en femtonårig autistisk glasögonorm” och sedan bad om ursäkt eftersom hon ju faktiskt inte har glasögon.

   Med de vuxna mobbarnas spegelvända verklighetsuppfattning är alla som lyfter fram barn och tar dem på allvar i själva verket exploatörer. Det där tjatar de mycket om.

   Att barnet inte känner sig utnyttjat och verkligen brinner för frågorna bryr de sig inte om. Det är utnyttjande ändå enligt den högerpopulistiska logiken.

   Samma logik hade opinionsbildare på den yttersta högerkanten när de upprördes av att liberala skribenter inför valet citerade förintelseöverlevares varningsord om att vi aldrig någonsin får öppna dörren för Sverigedemokraterna.

   Göteborgs-Postens Alice Teodorescu menade till exempel i en ledartext att alla som citerade och lyfte fram förintelseöverlevarnas ord utnyttjade överlevarna för egna politiska syften. Att det var förintelseöverlevarna själva som kom med budskapet om att SD har stora likheter med nazistpartiet i Tyskland på 30-talet spelade ingen roll.

   Opinionsbildare och ledarredaktioner i fritt fall gör vad de kan för att stoppa en ofrånkomlig positiv utveckling. Det är desperata dödsryckningar.

   Men inte ens ledarredaktionen på SD-liberala Göteborgs-Posten eller hårdtwittrande högerpolitiker kan stoppa den våg av tolerans och öppenhet som finns hos den yngre generationen.

   Bland förstagångsväljare är Sverigedemokraterna betydligt mindre populära än bland bittergnälliga medelåldersväljare. Bland unga tjejer är SD ett marginalfenomen.

   Bland unga människor är det ovanligare att tycka att kvinnor ska vara kvinnor och att män ska vara män och att andras sexuella läggning spelar någon roll. Unga människor är vana vid kulturmöten och ser det sällan som ett hot att någon har andra traditioner eller annan klädsel.

   Det är inte 15-åringar som protesterar mot miljöförstöring som är problemet. Det är vuxna som inte längre kan se världen med ett barns ögon som riskerar att ställa till det för oss alla.

   Även de mest intorkade vuxna har en gång varit barn. Även de mest empatilösa ”realisterna” kunde höra en uppmaning om att öppna sina hjärtan utan att drabbas av fekala kräkningar.

   Det är inte svårt att för sitt inre se en dagisgrupp där barnen går hand i hand iklädda gula reflexvästar. De har för stora tumvantar och färgglada toppluvor. Ann Heberlein som barn, Hanif Bali som barn, Alice Teodorescu som barn, Tino Sanandaji som barn, Rebecca Weidmo Uvell som barn. De går hand i hand och skrattar.

   De är lite bråkiga precis som nu, men den där busiga glimten i ögat har inte försvunnit och de lånar gärna ut sina spadar till de andra barnen. Det spelar heller ingen roll varifrån barnen kommer. ”Vi kan ju inte låna ut spadar till alla” är det ingen som säger.

För övrigt anser jag…

   Genom SD:s aktiva stöd har M/KD-budgeten röstats igenom. För oss med god inkomst innebär det i runda slängar 260 kronor lägre skatt i månaden. De här pengarna kan användas till mycket. Här följer några förslag på vart vi kan skänka dem vidare:

Ingen människa är illegal
Expo
Stadsmissionen
Svenska kyrkan i Limhamn
Lokala invandrarföreningar
Insamling för bönetorn åt den lokala moskén
Tiggare på stan
Greta Thunbergs klimatkamp

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han medarbetar emellanåt på DN Kultur. Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.