Brottsoffren kommer i andra hand

Av Börje R P Carlsson 2019-02-15

En gärningsman smög omkring i varuhus och stal i obevakade ögonblick plånböcker ur vagnar, korgar och handväskor. Han riktade sig, enligt min tolkning, i sina stölder företrädesvis mot äldre eller kvinnor vars uppmärksamhet var splittrad mellan barn och varor.

   Han lyckas stjäla fyra plånböcker varefter han greps. Tillgreppen var filmade och bevisningen således enkel. Trots det väljer åklagaren att bara åtala för tre brott eftersom han ansåg att maxstraff då var nått. Hur denna åklagare tänkte kunde inte ens han själv redogöra för. Lite småleende sa han att sådana är reglerna och jag följer bara dessa.

   Detta betyder också att den uteslutna målsägaren får små möjligheter att föra skadeståndstalan och få någon form av ersättning. Brottsoffermyndigheten kan i vissa fall ge ersättning men reglerna är hårda och kvinnan i aktuellt fall har knappast något att hämta hos Brottsoffermyndigheten eftersom det hon blev av med sällan eller aldrig ersätts av Brottsoffermyndigheten.

   Hur mycket effektiviserades denna utredning av att en (1) målsägare uteslöts?

   Åklagare, poliser och domstolar, för vilka finns dessa till. Finns de bara i syfte att gripa, lite utreda och därefter döma? Finns rättssamhället överhuvudtaget inte till för att tillvarata den vanliga ärliga medborgarens rätt?

   Åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsningar är ett djävulens gissel som framförallt påverkar alla målsägare – alltså brottsoffren.

   Jag försöker läsa mig fram till om det är ett måste att förundersökningsbegränsa när en misstänkte begått många brott av samma karaktär i en serie.

   Jag hittar inget obligatorium utan hittar bara att åklagare kan fu-begränsa. Han styrs dock av riksåklagarens riktlinjer från 2008 där det bland annat framgår att:

Det främsta syftet med förundersökningsbegränsning och åtalsunderlåtelse är att öka effektiviteten. Genom att avstå från att lägga resurser där insatserna ger små eller inga effekter på påföljden, kan vi skapa förutsättningar för att snabbt och med kvalitet ta hand om andra, mer angelägna brott. Det är därför viktigt att riktlinjerna tillämpas aktivt och konsekvent.

   Det kunde lika gärna stått att åklagarna inte skall lägga resurser på insatser som bara gynnar målsägarna och konsekvenserna för denne samt inte påverkar något annat. Åklagare ska inte lägga resurser på det som ger små eller ringa effekter på påföljden. Är det påföljda straffet det enda som är intressant? Följderna för de uteslutna målsägarna borde väl också vägas in?

   ”Andra mer angelägna brott”, vad är det enligt riksåklagaren? Kan det finnas något mer angeläget än att tillvarata den ärliga medborgarens rätt?

   Här tror jag dock att riksåklagaren gör ett feltänk som verkligen inte gynnar medborgarnas tro på det svenska rättssamhället. Jag menar att han kanske också gör ett feltänk när han talar om att effektivisera och förundersökningsbegränsa i samma andetag.

   Effektivisering borde enligt min uppfattning vara att brottsoffrens rätt i största möjliga utsträckning tillvaratas. Inte att göra det bekvämt för åklagare och att ge tjuvar och banditer en massa rabatter.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.