Andreas Magnusson

Dags att ge politiker betyg i ordning och uppförande

2019-04-08

Så var det dags för Sveriges politiska elit av känslostyrda hemmatyckare att leverera ett nytt skolpolitiskt förslag i strid mot rådande forskning och sakkunnigas uppfattning. De högerkonservativa partierna och de två liberala partierna är överens: Det ska införas betyg i ordning och uppförande.

   Att forskningen visat att det inte funkar och att lärare inte vill ha det spelar ingen roll. Det spelar heller ingen roll att lärarfacken och elevorganisationerna säger nej. Politikerna vet ju bäst. Och när många av dem var unga fanns det minsann betyg i ordning och uppförande och det tog de ingen skada av.

   Då kunde vi minsann de fyra sädesslagen och de halländska floderna. Idag vet eleverna inte ens vad Gustav Wasas söner hette och vem som förgiftade vem med ärtsoppa. Hur ska de kunna klara sig i livet utan dessa nödvändiga kunskaper?

   Och tyckarna tror sig ha svaret. Eleverna har ingen respekt för lärarna och lärarna saknar maktmedel. Inför betyg i ordning och uppförande så kommer det mesta att lösa sig. Så ser resonemanget ut.

   Det huvudsakliga argumentet för ordningsbetyg är att det skulle hjälpa elever att skärpa sig genom att olämpligt agerande får konsekvenser. Elever vill inte stöka runt om de vet att det kommer att synas i betyget.

   Men frågan är om de elever som stökar runt egentligen bryr sig om vad som står i betyget.

   Efter att ha arbetat i snart tjugo år som lärare tror jag mig veta ett och annat om vad som fungerar och inte fungerar i skolan. Jag tror mig också veta en hel del om lärarutbildningen – både genom min egen tid som lärare men också genom min roll som lokal lärarutbildare.

   Lärare har inga som helst kunskaper och ingen som helst utbildning i att bedöma vad som är god respektive dålig ordning eller gott respektive dåligt uppförande. Det ingår helt enkelt inte i utbildningen.

   Ett betyg i ordning och uppförande skulle alltså vara ett betyg som sätts av en outbildad person baserat på den outbildade personens subjektiva tyckande.

   All annan bedömning i skolan handlar om att mäta kunskap. Vi har mätkriterier som ska vara objektiva och resultaten ska kunna granskas av en annan bedömare. Strävan efter likvärdig och rättvis bedömning har lett fram till nationella prov och sambedömningar.

   Men betyg i ordning och uppförande kommer alltid att vara den outbildade bedömarens subjektiva och godtyckliga stämplande av en annan individ och en möjlighet för olämpliga lärare att hämnas på elever som har mage att ifrågasätta överheten.

   Skolforskningen har visat att ordningsbetyg saknar effekt, att det stigmatiserar unga människor och att betyget som sätts snarare förstärker och stämplar unga människor som skötsamma eller olydiga.

   Ett vanligt argument för betyg i ordning och uppförande liknar egentligen argumentet för att slå sina barn. Man tänker sig att en rejäl tillrättavisning ska få barnet att lära sig hur man beter sig. Det funkar inte.

   Med betyg i ordning och uppförande försvinner en del av pressen på skolor att skapa en dräglig arbetsmiljö för eleverna. De kan nu istället göra kollektiva problem till individuella genom att påstå att en stökig klass alltid handlar om enskilda individer som inte sköter sig.

   I många fall kan det vara så – i andra fall inte. En klass kan vara stökig därför att vissa elever inte respekterar andra elevers rätt till arbetsro, men en klass kan också bli stökig om läraren misslyckas i sitt pedagogiska ledarskap. En klass kan bli stökig om undervisningen inte varieras eller anpassas efter individerna som finns i rummet. En klass kan också bli stökig om ekonomiska besparingar inneburit att alldeles för många elever måste trängas ihop i ett litet klassrum.

   Men de borde väl för f-n skärpa sig ändå? tänker du. Alldeles riktigt. Det borde de och det är föräldrars och lärares uppgift att forma vettiga människor som respekterar sina lärare och klasskamrater.

   Skapar man ett respektfullt arbetsklimat genom att hota människor till respekt? Det korta svaret är ”nej”. Är betyg i ordning och uppförande ett sätt att hota människor till respekt? Det korta svaret är ”ja”.

   Kommer betyg i ordning och uppförande att öka arbetsbelastningen på lärare och stjäla tid från uppdraget att förmedla och utvärdera kunskaper? Ja.

   Men om politiker nu verkligen tror att uppförandebetyg kan hjälpa till att skapa ett respektfullt kommunikationsklimat, högre närvaro och bättre resultat – ja, då har jag ett förslag och till skillnad från förslaget om att införa betyg i ordning och uppförande I SKOLAN så finns det ingen forskning som visar att det inte fungerar.

   Förslaget är enkelt och jag misstänker att alla nationalkonservativa liberaler som nu läser det här kommer att nicka medhållande och säga till varandra mellan klunkarna av orättvisemärkt kaffe och tuggorna av kravlösa bananer, att det där – det var fanimej det bästa jag har hört sen jag konfirmerades.

   Inför betyg i ordning och uppförande för politiker på riksnivå och kommunal nivå. Betygen kan förslagsvis sättas av riksdagens talman eller någon annan person som är outbildad kring beteendevetenskap och är högst partisk i sina bedömningar. Detta betyg kan sedan publiceras i samband med nästa val.

   Kanske kommer ett sådant betyg leda till ett mer respektfullt twittrande, högre närvaro i plenisalen och större respekt för människor som har en annan politisk åskådning än den egna.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han medarbetar emellanåt på DN Kultur. Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.