Veckans värsta

När får egentligen en människa försvara sig?

Av Börje R P Carlsson 2020-05-02

En 44-årig man döms till 18 månaders fängelse för att han dödat en angripare. Trots att tingsrätten säger att han haft ”en omfattande rätt till nödvärn” fastställer hovrätten domen. 44-åringens inneboende hade misshandlats och dödshotats och gärningsmannen hade hotat dem båda med att återkomma och fortsätta misshandeln.

 När gärningsmannen återvände laddade 44-åringen sitt jaktvapen för att försöka skrämma gärningsmannen till att inte återuppta misshandeln. Gärningsmannen skrämdes inte utan försökte slita jaktvapnet ur händerna på 44-åringen varvid ett dödande skott avlossas.

Att med denna bakgrund fälla eller ens åtala en människa är fullständigt absurt. 44-åringen har ingen möjlighet att bedöma den situation som han hamnat i. Om det varit en polis som hamnat i denna situation hade saken blivit föremål för en summarisk utredning av den Särskilda Utredningsenheten varefter någon därtill lämplig åklagare hade lagt ner ärendet som nödvärn eller inbillat nödvärn eller något liknande.

Det finns poliser som dödat människor på grunder långt svagare än dessa men ändå inte ens åtalats. Det finns poliser som gått emot uttryckliga order och utan att ha varit utsatta för något livsfarligt överhängande hot skjutit och dödat både friska och sjuka människor.

Eric blev utsatt för en veritabel korseld innan han slutligen dödades av ett skott i ryggen. Inte ens här fälldes några poliser för vållande till annans död. Här förelåg tydligen inbillat nödvärn eftersom de skjutande poliserna hört kulor vina om huvudet trots att Erics vapen varit en leksakspistol.

Denna dom är skamlig och hela åtalet är skamligt när man så tydligt visar olikheten inför lagen. Att döda en annan människa ska utredas på ett grannlaga sätt men att tumma på allas likhet inför lagen är groteskt.

Poliser som är övade och tränade och ordentligt beväpnade för att hantera hotfulla situationer ska inte behandlas annorlunda än en människa som oförhappandes hamnar i en hotfull situation som han inte är vare sig van vid eller utbildad för att hantera.

Det är lite udda att när polisen äntligen klarar upp en dödsskjutning är den misstänkte en i övrigt skötsam person som hamnat i fängelse.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.