Veckans skräck

Om Covid-19 vore en skräckfilm

Av Andreas Magnusson 2020-05-09

När skräckfilmen är slut brukar de som har klarat sig ha några saker gemensamt. De har stannat med gruppen och solidariskt tagit hand om sina medmänniskor. De har inte ignorerat faran eller skrikit i panik. De har försökt hålla huvudet kallt och har agerat förnuftigt.

När mördaren dyker upp i skräckfilm går det sällan bra för den som bara försöker ligga still och hålla sig gömd. För eller senare hittas hon.

När mördaren dyker upp i skräckfilm går det sällan bra för den som nonchalerar faran, kaxigt lämnar gänget och försöker klara sig på egen hand.

Om Sverige ska överleva den här skräckfilmen som Coronapandemin allt mer börjar kännas som, borde vi nog ta filmanalysens lärdomar på allvar.

Det är en tid för logiska slutledningar och tålamod, men också en tid för snabba omställningar när situationen kräver det. Framförallt är det en tid för solidaritet.

Vi ska inte stänga ner landet och hålla oss gömda. Vi ska inte heller leva på som om ingenting har hänt och kaxigt tro att vi är odödliga.

Det verkar förresten som att en del människor har svårt att förstå skillnaden på en strategi och ett faktum. Sverige har till exempel inte flockimmunitet som strategi men det är ett faktum att ett virus som Covid-19 antingen kan stoppas genom vaccin (som vi med lite tur kanske kan ha på plats om ett år) eller genom flockimmunitet.

Det är svårt att veta om flockimmunitet kommer att inträffa innan vaccinering är möjlig. Det är också svårt att veta hur effektiv immuniteten blir.

De mest extrema förhållningssätten är att antingen stänga ner hela samhället tills det finns ett vaccin eller att låta samhället vara helt som vanligt.

Inget land har valt någon av dessa strategier. Alla befinner sig mellan de båda motpolerna och ganska långt ifrån dem.

Inget land arbetar mot flockimmunitet som strategi och inget land kommer att hålla medborgarna inspärrade tills det finns ett vaccin.

Ett samhälle som inte inför några restriktioner eller gör några hänsynstaganden beroende på viruset kommer att gå en katastrof till mötes.

Ett samhälle som stänger ner totalt kommer att gå under. Ekonomin kommer att kollapsa. Massarbetslöshet. Fattigdom. Hemlöshet. Svält. Misshandel och övergrepp i hemmen. Depressioner. Traumatiserade barn. Varubrist. Läkemedelsbrist. Död.

Hur länge kan man hålla skolbarn hemma? Hur länge kan arbetsplatser vara nedstängda? Hur länge kan man ha utegångsförbud i en stad? Hur mycket klorin kan man spruta på gatorna innan allting dör?

Jag tror att en del av de som skriker hårdast om att Sverige måste förbjuda mer och stänga ner mer på riktigt inte har förstått att det här viruset kommer att dröja sig kvar i flera år. Den som stänger ner hårt måste förr eller senare börja öppna upp.

Poängen är att oavsett vad vi gör så kommer många människor att dö av Covid-19. Direkt eller indirekt. Snart eller om lång tid. Målet kan inte vara att undvika lidandet utan att minimera det.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.