Veckans undring

Jämställdhet?

Av Carin Åberg 2020-06-13

Jag bara baxnar. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson har tagit emot betänkandet ”Skärpta regler om utländska månggiften” (SOU 2020:2) och meddelar:

– Vi är en feministisk regering. Månggiften representerar en syn på äktenskapet som inte är förenlig med svensk jämställdhetspolitik. Det är viktigt att alla, oavsett härkomst, kan skyddas mot månggifte (pressmeddelande från Justitiedepartementet 2020-06-08).

Alltså det här med feminism och jämställdhet. Som jag tänker själv har jag en klar linje: jämställdhet innebär att alla – exempelvis – har samma rättigheter, samma möjligheter.

Men att förbjuda månggifte? I jämställdhetens namn. Och samtidigt vara stolt över att ha legaliserat samkönade äktenskap? Här fattar jag inte logiken.

I fall jag kommer till Sverige och söker uppehållstillstånd eller asyl, är mina familjära förhållanden av väsentlig betydelse då? Måste jag deklarera ifall jag är gift med en eller många? Med en man eller kvinna relativt mitt eget kön? Måste jag deklarera hur mina mer familjära omständigheter ser ut?

Och dessutom, kan juridiska villkor i det land jag kommer ifrån göra att jag inte kan få uppehållstillstånd eller asyl med mindre än att jag avstår från det som mitt land juridiskt erkänt mig?

Okej, det här med månggifte. Det handlar om en man och flera kvinnor. Eller hur? Det kan inte vara annorlunda. Och att kvinnorna därför är förtryckta? Därför är ett förbud mot månggifte ett riktigt steg i riktning mot jämställdhet. Eller hur? Är det inte så resonemanget går?

Här hänger jag inte riktigt med. Tycker resonemanget är synnerligen fördomsfullt. Är det så att en man som lever med många kvinnor automatiskt utövar ”kvinnoförtryck”? Men hur hantera en kvinna som lever med flera män då? Är då männen förtryckta? Jo, jag lovar, det förekommer att en kvinna lever med flera män – om än inte gift!

Men faktum är att månggifte – eller rättare sagt: mina närmare livsomständigheter – kan handla om en kvinna och flera män. En man och flera kvinnor. Flera män. Flera kvinnor. Och att man inte automatiskt är förtryckt för att ens familjkonstellation är en i ett kollektiv. Inte ens om man är kvinna. Den som hävdar motsatsen får gärna komma med motbevis.

Och om man nu kämpar för jämlikhet, förlåt, jämställdhet i form av samkönade äktenskap men samtidigt vill förbjuda månggifte? Hur tänker man då?

Varför inte avskaffa äktenskapets juridiska status och låta folk leva i vilka familjära konstellationer de vill? Varför ska lagar avgöra min legala status vad gäller min roll i min familj?

Det finns massor av organisationer, samfund och andra sammanslutningar som erbjuder symboliska riter för att manifestera samhörighet, trohet, eller vad det nu gäller. Om det nu är det som sökes. Men varför ska just vissa konstellationer vara legala men inte andra?

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


Carin Åberg är äntligen pensionär. Har en bakgrund som bland annat filosofie doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, filosofie kandidat i teoretisk filosofi, databasmodulator, ljudtekniker, författare, pottkusk och städerska.
Kan som pensionär skriva om vad som helst, när som helst. Född på landet i Åmot, Gästrikland.
Carin är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.