Av Andreas Magnusson 2022-11-17
Det finns en del konstiga teorier och den kanske konstigaste av alla är idén om att främlingsfientliga partier växer när man kritiserar dem. Om det vore sant att partier växer av kritik borde ingen ägna sig åt politisk debatt och SD själva borde aldrig någonsin kritisera Vänstern, Miljöpartiet eller Socialdemokraterna.Man får höra den ganska ofta. Om man skojar med Jimmie Åkesson så vill fler rösta på SD. Om man raljerar om att bara idioter kan rösta för en sänkning av drivmedelspriset på tio spänn litern och ett par veckor senare nöja sig med en sänkning på 41 öre – ja, då vill tydligen fler rösta på SD.
Samma sak om man säger att SD är nazister eller om man påtalar att partiets företrädare i stor utsträckning utgörs av rena rasister. Då är man Sverigedemokraternas ”bästa valarbetare”.
Man ska, enligt tankemodellen, helst aldrig någonsin prata om SD, deras rötter, människofientliga politik eller lättlurade väljare.
Idén bakom resonemanget tycks vara att ännu fler människor vill företrädas av politiska partier som ertappas med lögner, rasism och allmänt fåneri. Den stora frågan är: Varför då?
Det är som att påstå att det vore dumt av ett fotbollslag att vinna mot ett annat lag eftersom egna supporters i så fall kommer att lockas till att istället börja hålla på det sämre laget.
Vi som inte går på avledningsmanövern förstår vad det handlar om. Den populistiska högern är i själva verket livrädda för att människor ska se att de är kejsare utan kläder. De måste till varje pris försöka tysta kritiker.
De vill inte att vi ska påminna om folkvalda nazister och rasister i regeringsunderlagets största parti. De vill inte att vi ska påminna om statsministerns handskakning med förintelseöverlevare. De vill inte att vi ska påminna om falukorvsviftande och svikna löften om högkostnadsskydd för el.
Den populistiska högern växer inte av kritik. Den växer när människor väljer att acceptera deras verklighetsbeskrivning.
Just därför ska vi avslöja deras lögner och driva med dem så fort vi får chansen. Vi ska håna dem för deras dumhet och sakligt invända mot deras förenklingar och felaktigheter.
Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.
Stöd oss i arbetet med att bevaka rättsstaten » Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska och religionskunskap. Han sysslar också med musik både som soloartist och med bandet Oblomov. Andreas har skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
År 2022 debuterade han med boken ”När humanismens fördämningar brister – personerna och partierna som drogs med”.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.
Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.