Därför stoppas brännande av Koranen i andra europeiska länder

Koranbränningen utanför den turkiska ambassaden har skapat kaos nationellt och internationellt, vi alla har bevittnat fördömandet av aktionen och inte enbart av muslimer.

Uffe höll då ett tal och uttryckte sin sympati med muslimer världen över vilket  kritiserades mycket hårt av SD. Jimmie Åkesson ansåg att Uffes uttalande var bekymrande då han anser att regeringen bör i varje läge otvetydigt stå upp för vår svenska yttrandefrihet.

Han förklarar vidare att Sverigedemokraterna aldrig kommer att bidra till att kompromissa om grundstenarna i vår svenska demokrati för att människor som valt att flytta hit känner sig kränkta och syftar på yttrandefriheten.

Även justitieutskottets ordförande Rickard Jomshof (SD) blev väldigt upprörd över uttalandet och uppmanade folket ”blir de upprörda, elda hundra till”.

Efter kritik förklarar han vidare att yttrandefrihet är viktigare än Natomedlemskapet. Av många ansett som en säkerhet för Sverige gentemot Ryssland.

Det går inte att missa hur viktigt det är med yttrandefriheten för SD. Den är så helig att mäktiga Rysslands allt mera aggressiva politik, vilket enligt våra politiker utgör ett reellt hot gentemot Sverige, inte får SD att backa en tum.

Samtidigt försvarar Jomshof en motion från fyra av hans partikamrater om att inte få bränna den svenska flaggan i Sverige. Han anser att det är helt rimligt eftersom den står över allt och förenar samtliga inom Sverige.

Än så länge är det lagligt att skända den svenska flaggan. Om några invandrare hade haft en turné genom hela Sverige med aktioner gentemot den svenska flaggan genom att bränna den, urinera på den eller annat våldsamt kreativt i ett område där SD har starkt väljarstöd, så hade det funnits ett gäng som hade försvarat det som de anser är heligt.

Jomshof och kompani såg när ett gäng turkar i Turkiet brände deras heliga flagga varför denna motion kommer nu. Vem vet, kanske hade en ung Jomshof agerat precis som få muslimer gjorde vid koranbränningarna när hans heliga flagga brann till aska i hans kvarter.

Förstår jag det rätt om jag påstår att Jomshof försvarar koranbränningen med yttrandefrihet och det går före Sveriges säkerhet som avses med Natoansökan. Samtidigt stödjer han motionen om att förbjuda bränning av den svenska flaggan?

Jag är så förvirrad att jag varken vet in eller ut längre. Min hjärna kokar och jag kan omöjligen vara ensam om detta.

Vi har politiker som Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar och dåvarande Centerpartiets partiledare Annie Lööf som uttryckt att det går att vägra tillstånd trots yttrandefrihet, det är att värna om allmänhetens trygghet eller att ge demonstrationstillstånd på en annan tid eller plats.

Andra likt Jomshof, som Kristdemokraternas Ebba Busch, anser att Europas frihet inte är förhandlingsbar. Hon uttryckte också att vi måste göra skillnad på bra och dålig religion.

Likt sina allierade anser även hon att Polisen ska få betydligt mer långtgående rättigheter för att kunna gripa de som uppviglar till upplopp. Och att det ska användas vattenkanoner och gummikulor.

Hennes kommentarer ”varför har vi inte 100 skadade islamister? Varför sköts det inte skarpt?” har dock fått mycket kritik.

Dessutom råder ett tredje världskrig på sociala medier, där befolkningen i Sverige har delade åsikter i frågan. Som medborgare i detta land är jag inget annat än förvirrad, frustrerad, sorgsen och trött på allt kaos som råder och önskar inget annat än lite lugn och ro.

Det är då jag läser den glädjande nyheten som ger mig nyktra ögon. För varje koranbränning har jag fått ont i själen för de troendes skull. Det är inte jag som är känslig eller galen, jag är fullt frisk men befinner mig helt enkelt i ett destruktivt samhälle där det förekommer förtryck och hatbrott.

I ett uttalande, från International Progress Organization IPO i Wien den 25.1 2023, slås fast att koranbränningen i Stockholm bröt mot paragraf 2, artikel 10 i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (ECHR).

Den svenska positionen, att koranbränning är tillåten som en fråga om åsiktsfrihet är enligt samma artikel 10 felaktig. Bränning av heliga skrifter är hatbrott som skall bestraffas enligt konventionen.

Istället för att ge officiellt tillstånd och polisbeskydd för vad som faktiskt var ett hatbrott mot världens muslimer, skulle Sveriges regering ha hindrat denna avskyvärda handling enligt landets skyldigheter som konventionsstat.

Sverige har också, skriver IPO vidare, skyldighet att följa Artikel 20(2) i den Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (CCPR), som förpliktar alla konventionsstater att i lag förbjuda ”allt främjande av nationalhat, rashat eller religiöst hat, som innebär uppvigling till diskriminering, fiendskap eller våld…”.

IPO visar också att den svenska positionen är ohållbar genom att citera ett rättsfall från Europadomstolen för mänskliga rättigheter 25.10 2018 (ECHR 360[2018]) angående en fientlig attack på Islams profet.

Domstolen slog fast en dom mot en person som med sina uttalanden hade förbrutit sig mot ”andras rätt till skydd för sin religiösa tro” och på så sätt brutit mot trosfreden i Österrike.

Domstolen slog uttryckligen fast statens rätt att vidta ”proportionerliga restriktiva åtgärder” mot handlingar som ”kunde väntas uppvigla till religiös intolerans” och därför vara ”oförenliga med respekt för tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet”

IPO avslutar sitt uttalande med att fastslå:

”Den offentliga bränningen av den Heliga Koranen i Stockholm av en fascistisk aktivist var en rent provokativ handling och en extrem form av hatbrott. Genom att tillåta denna avskyvärda handling på bas av en perverterad tolkning av yttrandefriheten, har Sverige brutit mot sina internationella lagliga skyldigheter enligt ECHR såväl som CCPR.”

”Det ökande antalet anti-islamska bokbål i Europa är en oroande påminnelse om nazitidens bokbål, vilka pågick både samtidigt med och föregick våldshandlingar mot människor i en eskalation som ledde till andra världskriget.
De som talar om “Europeiska värderingar” saknar all trovärdighet om de inte gör någonting för att stoppa handlingar i fascistiskt hat i Europa, utan försvarar – som ett uttryck för deras yttrandefrihet – aktivisters rätt att bränna en av de stora monoteistiska religionernas heliga bok.
I dagens spända och känsliga interkulturella klimat är en sådan hållning inte bara moraliskt och juridiskt oförsvarbar, utan ett recept för en eskalerande kamp mellan civilisationerna.”

Fördömandet av Sveriges agerande i sin helhet finns att ta del av här.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.