Är Lamotte smartare än en tredjeklassare?

För mindre än ett år sedan gick Joakim Lamotte ut med att han skulle sluta med journalistiken. Anledningen var att han och familjen hade utsatts för så allvarliga hot att det inte längre var möjligt för honom att fortsätta sin journalistiska gärning.

Narrativet var tydligt: En sanningssägare som tystats av det hatiska PK-Sverige. Åsiktskorridoren där man inte får säga vad man vill i landet som leds av Sverigedemokraterna och deras kompisar, men där sossarna och hela den vänsterliberala värdegrundsmaffian ändå på något konstigt sätt styr.

Utspelet var förvånande på många sätt. Bland annat eftersom Lamotte själv har sysslat med så omfattande kränkningar och uthängningar att han under året dömts av tingsrätten för grovt förtal.

Men, det som nog förvånade mest var att Joakim Lamotte, när utspelet om att lägga journalistiken på hyllan kom, nästan inte hade varit verksam som journalist alls under ett halv decennium. 

2019 gjorde Lamotte fyra reportage sammanlagt. 2020 gjorde han tre korta telefonintervjuer men inga reportage alls. 2021 gjorde han ett reportage från studentstaden Lund. 2022 blev det inga reportage alls.

Lamottes besked om att sluta med journalistiken var lite som om Tomas Brolin hade gått ut med att han slutar spela fotboll.

För hur gör man när man slutar med något som man inte har hållit på med på flera år?

Nåväl. Han är tillbaka igen efter en fyraårig kaffepaus.

Konstigt nog verkar hoten och haten mot familjen inte längre spela någon roll. Han varvar kortintervjuer med bittra medelålders vita manliga skådespelare (Läs Peter Dalle) med snabba utfall mot invandrare och åsiktsmotståndare.

Det senaste utspelet handlar om att en F-6-skola i Malmö ska ha ställt in nationella provet i matematik den 21 april för att många elever begärt ledigt “för att fira slutet på festhögtiden ramadan”.

Lamottes lättlurade följare går i taket. Det här är tecken på islamiseringen av Sverige och visar hur PK-Sverige har gått för långt i sina anpassningar.

Följarna drivs på av Lamottes ord, där han låter påstått intervjuade lärare från skolan sätta likhetstecken mellan muslimer och invandrare:

“Hade det varit elever med svensk bakgrund skulle de aldrig fått ledigt samtidigt som det är nationella prov på skolan, säger lärare som kontaktar mig”.

Det finns bara en hake. Det var inget nationellt prov i matematik den 21 april.

Det här vet förmodligen Joakim Lamotte mycket väl (alternativet är att han är för lat för att göra en googling som tar 30 sekunder), men han vet också att det ger klirr i swishkassan när man skarvar med sanningen och lyckas hetsa mot muslimer.

Nationella prov görs på gymnasiet och i årskurs 3, 6 och 9. Proven i matematik för årskurs 6, 9 och gymnasiet har fasta provdagar. Inget av dem är 21 april.

Provet i årskurs tre kan, enligt Skolverkets riktlinjer, läggas in precis när som helst under perioden 13 mars till och med 17 maj – ett tidsspann på lite drygt två månader.

Förmodligen hade skolledningen för den aktuella lågstadieverksamheten i Malmö inte tänkt på att det provdatum de först hade planerat in visade sig krocka med Eid al-fitr som är den högtid som markerar avslutningen på den muslimska fastemånaden.

De tog därför det kloka beslutet att ändra i sin planering. Det är osmart att ha prov en dag då många elever riskerar att missa provet.

Det är verkligen svårt att se allmänintresset i att en enskild skola har ändrat sin planering.

Om man är rasist eller på annat sätt dum i huvudet känns det kanske viktigt att muslimska nioåringar ska tvingas välja mellan att missa ett prov i skolan eller att inte få lov att fira sin viktigaste högtid. 

Har man någon typ av sunt förnuft förstår man att det är klokt att byta datum så att det blir så bra som möjligt för alla.

Tilläggas kan att det faktiskt fanns ett nationellt prov som krockade med Eid al-fitr den dagen. Ett av delproven i engelska för årskurs 9 inföll den 21 april. Provet genomfördes detta datum på alla skolor i hela Sverige trots att muslimska elever kom i kläm. Rektorer hade inte rätt att ställa in eller flytta provet.

Men eftersom Lamottes ”journalistik” handlar om att uppröras över muslimer, inte om att uppröras över att muslimer råkar illa ut, skriver han givetvis inte ett ord om den saken.

Det fanns tidigare ett TV-program som hette Smartare än en femteklassare och det är givetvis att lägga ribban högt för Joakim Lamotte och hans följare, så låt oss flytta ambitionen till lågstadienivå.

I texten som beskriver det centrala innehållet för lågstadiets samhällskunskap skriver Skolverket att eleverna ska föra “samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet”.

När eleverna är nio år gamla och har gått ut årskurs tre ska de alltså ha ett hum om vad som skiljer pålitlig information från falsk propaganda.

Nioåringar förväntas med andra ord klara det som Lamottes hängivna supporters inte fixar.

I inledningen av grundskolans läroplan (Lgr22) står det så här:

“Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter.”

Och längre fram står det att globaliseringen…

“ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald.

Det står att det är viktigt att utveckla “förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.”

Skolan som institution och all personal som arbetar inom verksamheten har ett uppdrag som handlar om att lära eleverna att ha förståelse för andra kulturer och religioner.

Vi ska lära dem att se styrkan i det mångkulturella samhället. De ska också utvecklas till att kunna leva sig in i hur andra människor har det. I våra dagar är det ideologiskt sprängstoff.

Det är nog bara en tidsfråga innan Sverigedemokraterna och deras undersåtar i regeringen kommer att vilja ändra i läroplanen.

Skolans uppdrag går ju trots allt just nu på tvärs mot huvudlinjerna i Tidöavtalet. Vi lär dessutom eleverna att genomskåda charlataner som Joakim Lamotte.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.