Benjamin Netanyahu

Netanyahu skärper konflikten Israel/Palestina – i nya försök att stärka sin egen ställning

Av Lennart Aspegren 2023-07-20

Läget på den ockuperade Västbanken har länge ingett oro. Men där finns också positiva motkrafter. Jag syftar till exempel på frivilligorganisationer som, The Israeli Law Professors Forum for Democracy. Den består av experter på israelisk rätt, särskilt offentlig rätt.

Den 5 mars 2023 gav de ut ett så kallat ställningstagande (Position Paper no. 24). Där uttrycker de sin allvarliga oro över regeringens uppenbara avsikt att avskaffa rättsväsendets oberoende genom att inte bara påverka sammansättningen av den nämnd som utser domare utan också ändra Högsta domstolens rätt att ingripa mot diskriminering.

Professorerna varnar i sitt ställningstagande också för att regeringen den 23 februari 2023 – i strid mot folkrätten – hade flyttat över Västbankens administration från försvarsmakten och till finansministern Smotrich, som då fått en särskild post i regeringen.

Att den sistnämnda åtgärden kan ses som ett steg från ockupation (besättande) till annektering (införlivande) av Västbanken hävdas på många håll, till exempel i Foreign Policy Magazine: ”Israel Is Officially Annexing the West Bank”.

Och i kollegan Foreign Affairs Magazine sägs det: “Israel’s annexation of the West Bank has already begun”.

Direkt från fältet kommer starkt bekymrade rapporter genom Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel. Svensken Erik Svanberg, en av deras utsända observatörer, som arbetar på plats, omvittnar i ett innehållsrikt mejl till mig, bland annat:

”Under år 2023 har det på Västbanken skett en markant eskalering av våld och trakasserier. Sedan hösten 2022 har antalet överträdelser av mänskliga rättigheter mångdubblats. Och vår egen verksamhet har i allt större utsträckning hindrats, både av soldater och av bosättare.”

Efter ihållande, omfattande och häftiga demonstrationer i Israel fick premiärmister Netanyahu och hans högerpopulistiska regeringskoalition i april 2023 backa från sina planer att lamslå rättsväsendet.

Som svar på att fem raketer hade avfyrats från Gaza till södra Israel, genomförde israelisk militär den 5 juli räder mot staden Jedin på Västbanken.

Attacken ska enligt FN ha träffat ett flyktingläger, dödat minst 15 personer, skadat hundra civila och tvingat tusentals på flykt. Även infrastruktur som sjukhus, skolor, vattensystem och elnät ska ha skadats.

Premiärminister Netanyahu gjorde samtidigt klart att liknande operationer skulle genomföras, om det skulle behövas.

I en kommentar av Simon Tisdall i brittiska The Guardian hette det:

”The endless simmering conflict between Israelis and Palestinians, exploding into unbridled warfare this week in the unbridled West Bank city of Jenin, threatens a broader, more far-reaching catastrophe. (—) Netanyanhu’s attack on Jenin shows weakness. The Palestinians are weak too – and therein lies the danger.  (—) It is too early to know if a third intifada will follow this or a wider, more far-reaching conflict. But the signs are not good.”

Nästa dag, den 6 juli, fördömde FN:s generalsekreterare Guterres  Israels användning av ”övervåld”.

Guterres uppmanade landet att följa folkrätten för att förhindra att konflikten ytterligare trappas upp och att i sin våldsanvändning agera återhållsamt och proportionerligt.

Vidare påpekade han att en ockupationsmakt ska se till att civilbefolkningen skyddas. Guterres sa sig ha förståelse för Israels oro för säkerheten. Men han betonade att svaret inte är ökat våld, som i stället stärker en radikalisering och leder till en fördjupad cirkel av våld och blodsutgjutelse.

Dessvärre ser det alltså ut som att den i sig tilltalande tanken på en tvåstatslösning glider allt längre bort från ett praktiskt genomförande…

Ett viktigt tillägg: Internationella domstolen (ICJ) i Haag, ett av FN:s huvudorgan, har alltsedan december 2022 haft på sitt bord att utlåta sig om ockupationen av Västbanken.

Tyvärr förefaller det som om svenska regeringen avstår från möjligheten att avge någon skriftlig observation i ärendet.

I vanlig ordning finns det ju ändå grund för att hoppas på att ICJ inom rimlig tid kommer fram till ett ändamålsenligt avgörande.

Under de senaste dagarna har tiotusentals oppositionella israeler fortsatt att demonstrera mot Netanyahu-regimens odemokratiska styre.

Vägen är i varje fall krattad för en vederhäftig och klargörande debatt i medierna – inte minst i vårt land.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Lennart Aspegren är juris hedersdoktor, Stockholms universitet. Bakgrund i Svea hovrätt. Rättschef i Regeringskansliet. Domare i Arbetsdomstolen, i Försäkringsöverdomstolen, i FN:s folkmordstribunal för Rwanda.
Lennart Aspegren är internationellt verksam som konsult och föreläsare. Gett ut lagkommentarer m.m. Gift, tre barn, fem barnbarn.
Lennart är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.