Vad är värt att dö för?

Av Anders Cardell 2024-02-04

USA har bett Sverige att delta i den USA-ledda militära insatsen mot Huthirebellerna i Röda havet. Det skulle innebära att Sverige blir en del av USA:s och framförallt Israels, insatser i regionen.

Det innebär i så fall att man agerar som en krigförande nation vid sidan av Israel och USA, i anslutning till Israels befintliga ”insats”, som redan nu omfattar ett flertal potentiella krigsbrott.

Några av dessa är; kollektiva bestraffningar, svält av civila, upprepade bombningar av sjukhus och medveten strypning av tillgången på el, vatten och bränsle för den palestinska civilbefolkningen.

Som ockupationsmakt i Gaza under den fjärde Genèvekonventionen har Israel bland annat skyldighet att se till att civilbefolkningen får mat och medicinska förnödenheter.

Den israeliska militärens bombningar av Gazaremsan hade redan 10 december lett till att mer än hälften av den civila infrastrukturen i Gaza förstörts.

Det inkluderar mer än 50 000 bostäder, såväl som sjukhus, skolor, moskéer, bagerier, vattenledningar, avlopp och elnät.

För att inte tala om de fruktansvärda uppgifter som framkommit om antalet civila palestinier, däribland tusentals barn, som dödats. 

Det kan vara värt att poängtera att den israeliska militären dödat fler civila barn än Isis, när denna text skrivs.

Kommittén för skydd av journalister har beskrivit att koncentrationen av reportrar som dödats i Gaza är ”oöverträffad” i verksamhetens historia.

Ett svenskt beslut om att delta militärt kommer kunna försätta Sverige i en situation som påminner om den roll Storbritannien hamnade i tack vare landets okritiska stöd till USA, inför invasionen av Irak.

Stödet till USA gjorde att Storbritannien blev medskyldiga till enorma övergrepp i en insats som baserades på en lögn.

Sveriges ledande politiker behöver fråga sig om man är beredd att riskera att landets medborgare blir delaktiga och därför medskyldiga till vad historieböckerna kan komma att beskriva som ett folkmord.

Det är inte troligt att Sveriges insats kommer separeras från USAs och framförallt Israels insatser, om vi väljer att placera militära styrkor i närområdet.

Det är inte sannolikt att Sverige kommer kunna agera fristående i strid med USAs och framförallt Israels intressen.

Det innebär att vi löper en stor risk för att bli medskyldiga till våra ”samarbetspartners” handlingar. 

Man kan undra hur långt USA tänker gå för att skydda Israels fortsatta slakt av civila palestinier, vilket utgjort grunden till Huthirebellernas attacker. 

Det finns en överhängande risk för att Israels ledares krigsambitioner kommer stärkas om fler sluter upp i detta läge. 

Det har sedan länge funnits en stark önskan i Israel och bland neokonservativa hökar i Washington om att inleda ett krig mot Iran. 

Ett stöd från Sverige och andra länder ökar sannolikt risken för en sådan utveckling. 

Sett till det som sker kanske vi ska vara extra tacksamma för att vi ännu inte är med i Nato.

Precis som när USA valde att invadera Irak kan det som pågår i Gaza och den närliggande regionen leda till mycket omfattande konsekvenser.

Det finns indikationer på att situationen enkelt kan brisera och utvecklas till ett än större krig. 

Med tanke på hur många barn som sett familjemedlemmar mördas av Israel och traumatiserats av de konstanta militära attackerna, är det sannolikt att fler unga palestinier kommer radikaliseras på grund av det som skett. 

USA har uppenbarligen lämnat principerna om den regelbaserade ordning som de försökt marknadsföra och använda som motiv för andra former av insatser. Det är en mycket farlig utveckling.

Kriget i Palestina har bidragit till att krossa fagra utfästelser om människors lika värde, istället har det blivit bekräftat att araber, muslimer och palestinier inte har samma rättigheter som andra människor. 

Vad som än ligger bakom USAs okritiska stöd till Israel, kan priset för den amerikanska regeringens ställningstagande bli mycket högt. 

Undersökningar visar att det finns en enorm diskrepans mellan vanliga amerikaners uppfattningar och de politiska företrädarna i den amerikanska kongressen.

Medan en överväldigande majoritet av befolkningen har varit för införandet av ett eld upphör, har endast en bråkdel av kongressledamöterna delat denna uppfattning. 

80% av de demokratiska väljarna har efterfrågat ett eld upphör medan endast 8% av de folkvalda demokraterna delar denna uppfattning.

Medan 56% av de republikanska väljarna har varit positiva till eld upphör har 0% av deras folkvalda representanter varit av samma uppfattning. 

Konsensus bör vara att alla länder bör göra allt som står i deras makt för att förhindra fortsatta övergrepp.

Politiker som försätter den egna befolkningen i en position där de risker att bli medskyldiga till vad som kan komma att rubriceras som brott mot mänskligheten, visar prov på allvarlig omdömeslöshet.

Om man väljer att möjliggöra Israels brott bör man ställas till svars för detta. Det är i detta perspektiv insatsen i Röda havet behöver betraktas. 

En ytterligare aspekt man behöver ta med i beräkningarna är vilka konsekvenser en svensk medverkan kan leda till för Sverige. 

USAs insats i Afghanistan kostade amerikanska skattebetalare 300 miljoner dollar om dagen och höll på under 20 års tid. 

Sedan 9/11 har antalet självmord bland amerikanska soldater som kommit hem från militära operationer varit fyra gånger högre än antalet soldater som dött i militära operationer.

Det är en stor skillnad mellan att försvara det egna landets gränser och befolkning och att kliva in i en konflikt i egenskap av stöd till krafter som agerar på ett sätt som bevisligen är kriminellt.

Sveriges regering behöver fråga sig om man är beredd att offra landets döttrar och söner i en konflikt som är både orättfärdig, kostsam och kan leda till en dramatisk eskalering i en region som redan nu är instabil.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Anders Cardell växte upp i det lilla brukssamhället Hallstahammar och i stockholmsförorten Östberga.
Han blev anställd på Fryshuset i slutet på 80-talet där han arbetade fram till att Anders Carlberg gick bort 2013.
Anders har varit aktiv i olika former av ideell verksamhet parallellt med sitt ordinarie arbete. De senaste åren har varit starkt präglade av att han har blivit förälder:
– Jag skriver för att jag känner ett ansvar för att göra det jag kan, med de resurserna jag har, för att skapa ett bättre samhälle, säger Anders.
Anders Cardell är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.