Debatt

Skilj på islamism och islam

Publicerad 2024-04-26

Idag finns ett allvarligt missförstånd om vem som är islamist - att det skulle vara de troende inom islam. Men de är muslimer. Islamister är anhängare av islamismen. Det är stor skillnad på islamism och islam. Blandar vi samman dem kan vi inte lösa problemen med våldsbejakande islamism. Då ägnar vi oss åt fel saker och våldet kan ostört fortsätta.

Därför är det viktigt att veta vad som skiljer islamism från islam. Islamismen är en modern politisk rörelse från 1800/1900-talet. Det är en politisk reaktion mot kolonialismen. Islam är en religion som funnits sedan 600-talet och tolkningarna av den har skiftat genom århundradena.

Det är en världsreligion men den har ingen gemensam auktoritet, ingen påve, som avgör vad islam är. Varje lands egna seder påverkar fritt hur muslimer utövar islam. Därför är islam mycket brokig med många olika uttryck.

Gemensamt för muslimer är att de utövar religionen genom fromhet och etik medan islamisterna vill utöva politiska makt. Hur politiken ska utövas är olika beroende på vilken islamistisk rörelse det gäller.

Majoriteten av islamisterna vill verka demokratiskt. De motsvarar kristdemokraterna i europeisk politik. Sen finns påtryckargrupper likt den kristna högern i USA.

Till sist har vi de revolutionära, som inte tvekar att använda våld/terror för att nå sina syften. I förhållande till muslimerna utgör islamisterna en minoritet. De våldsbejakande islamisterna är i sin tur en minoritet bland islamisterna – de är alltså en minoritet inom minoriteten.

Terror, våld och motsättningar är i fokus för media när muslimer skildras. I längden ger det en starkt missvisande bild. När den dessutom sammanblandas med våldsbejakande islamister blir verkligheten helt förvrängd.

Islam, kristendom och judendom är syskon. Likheterna mellan religionerna är större än skillnaderna. Det centrala budskapet för alla tre är det dubbla kärleksbudet: att älska Gud med hela sitt hjärta och att älska sin medmänniska såsom en själv.

Omsorgen om vår medmänniska och det vi gör står i centrum. Goda handlingar är det viktigaste inom de tre religionerna, inte minst i islam.

Dessutom är det muslimerna själva som främst drabbas av våldet från de våldsbejakande islamisterna. Muslimerna anses vara avfällingar eftersom de inte delar extremisternas synsätt.

Att inte skilja på muslimer och våldsbejakande islamister är lika absurt som att inte skilja på kristna och Anders Behring Breiviks våldsbejakande kristna tro.

Han ser sig som 100% kristen med uppdrag att bedriva korståg vilket han också gjorde genom massmordet på socialdemokrater på Utöya.

En annan allvarlig missuppfattning är att när muslimer blir mycket religiösa blir de islamister. Åter kan vi jämföra med kristna som blir mycket religiösa. En kristen blir inte en Breivik utan den kristne fördjupar sin tro inom den kristna inriktningen som denne har. På samma sätt är det för muslimer.

Idag pågår en otäck rasistisk propaganda mot muslimer. Skaran av våldsbejakande islamister i Sverige är liten. Enligt SÄPO var antalet 2000 år 2017. Det är 0,2 promille av befolkningen. Jämför det med andelen troende muslimer som är 3 procent.

Det är en avsevärd skillnad i storleksordning. När ordet muslim byts ut mot islamist, underförstått våldsbejakande extremist, görs det för att få gruppen extremister att verka betydligt större än de är och för att göra muslimer till ”det svarta fåret”.

Det är en rutten politik som föder hat mot sina egna medborgare. Vägra acceptera det.

Av Margareta Bergkvist


   Margareta Bergkvist har arbetat som SFI-lärare. Hon har drivit ett utbildningsföretag med inriktning på specialpedagogiska frågor, allt från fortbildning av IT-baserade medier till redaktionellt arbete med läromedel för särskolan.
Under många år arbetade hon på myndigheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB (idag: Myndigheten för Tillgängliga Medier, MTM). Hon arbetade med specialpedagogisk anpassning av litteratur för personer med läsnedsättning och utveckling av digitala medier.
Margareta har en Teol.kand. examen, har läst data- och systemvetenskap, samt filosofi.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.