Alternativ till kvinnofientlighet och rasism

Av Anders Cardell 2024-05-12

Den senaste tiden har flera stora medier riktat sina strålkastare mot olika fall av korruption inom polisen. Tätt följt av medias granskningar har man kunnat se hur informationen använts av krafter som varit färgade av olika politiska intressen, i medier och sociala plattformar. En fråga som är bra att ställa sig när man läser nyheter som återpubliceras med en tydlig politisk vinkel är: Vad är problemet eller vad presenteras problemet som?

Jag har en hel del släktingar som bor i ett land på den afrikanska kontinenten.  Landet är plågat av en utbredd korruption. 

Ett återkommande samtalsämne bland släktingar som bor i landet, handlar om den existerande korruptionen. I dessa samtal är det vanligt att man gör jämförelser med Sverige.

Förutom att det finns enorma sociala, ekonomiska och historiska skillnader mellan Sverige och detta land, är det vanligt att en stor del av samtalen får ett stort fokus på enskilda individers karaktärsdrag.

När dessa frågor kommer på tal brukar jag hävda att Sverige skulle ha exakt samma problem som det aktuella landet, om Sveriges offentliga strukturer och lagstiftning var utformade på samma sätt.

Om enskilda individer i Sverige kunde ta självsvåldiga beslut om inköp eller uppdrag till mycket stora värden utan att det fanns transparens och möjligheter till offentlig insyn i form av bland annat offentlighetsprincipen, skulle långt fler fall av korruption äga rum i Sverige. 

Om vi inte hade haft starka och fria medier som kan genomföra oberoende granskningar och publiceringar, skulle vi haft samma problem som många andra länder där det saknas pressfrihet.

Det jag vill säga med det är att det är långt klokare att lägga sitt fokus på lagar, offentliga strukturers utformning och efterlevnad av principer och praxis än att spekulera kring enskilda individers ärlighet. 

Makt korrumperar. Vill hävda att det framförallt är dessa aspekter tillsammans med en allmänt hög ekonomisk standard som gjort att Sverige åtminstone tidigare, haft en relativt begränsad korruption. 

De senaste åren har det tyvärr blivit tydligt att Sverige har förlorat en del av den ledande position som man tidigare haft och behöver uppdatera lagar, regler och praxis om det ska vara möjligt att förhindra den politiska korruption som vi har sett mängder av exempel på i vår närtid. 

Men huvudpoängen med det inledande resonemanget är att det är meningslöst att skapa ett system som innebär att man blir tvungen att förlita sig på ärligheten hos enskilda individer. Det handlar istället om att skapa metoder och strukturer som begränsar möjligheter och förutsättningar för korruption.

Om vi går tillbaka till frågan om korruptionen inom polisen kan man se att många debattörer och influensers på högerkanten försökt lägga problemet hos specifika grupper, bland annat kvinnor och människor med invandrarbakgrund. Syftet är naturligtvis att svartmåla dessa grupper i enlighet med högerkonservativa och rasistiska krafters politiska agenda.  

Förutom att den bild de målar upp är kvinnofientlig, rasistisk och skapar stereotypa uppfattningar om individer och gruppers karaktärsegenskaper, bidrar den till att vända människors fokus från de strukturella och organisatoriska förändringar som behövs för att vi på riktigt ska kunna förebygga och förhindra förekomsten av korruption.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Anders Cardell växte upp i det lilla brukssamhället Hallstahammar och i stockholmsförorten Östberga.
Han blev anställd på Fryshuset i slutet på 80-talet där han arbetade fram till att Anders Carlberg gick bort 2013.
Anders har varit aktiv i olika former av ideell verksamhet parallellt med sitt ordinarie arbete. De senaste åren har varit starkt präglade av att han har blivit förälder:
– Jag skriver för att jag känner ett ansvar för att göra det jag kan, med de resurserna jag har, för att skapa ett bättre samhälle, säger Anders.
Anders Cardell är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.