Är vi på väg att avskaffa Sveriges självständighet?

USA får total kontroll över stora landområden och ett antal militärbaser i Sverige och låter USA:s militär själva lagföra brott som begås av både militär och deras anhöriga. Överenskommelsen har inte förhandlats fram.

Avtalet har dikterats av USA och accepterats av politiker som till varje pris vill vara USA till lags. Till skillnad från Danmark och Norge som gjort liknande överenskommelser har Sverige inte ställt några krav när det gäller lagring eller användning av kärnvapen från svenskt territorium.

DCA ger dessutom USA möjligheter att hindra att deras personal åtalas för brott som begås mot svenska medborgare. Militär och deras anhöriga som anhålls eller häktas skall överföras till USA:s militära kontroll. Om de sedan förflyttas utanför landet kan de inte tvingas till en svensk rättssal.

Vi har därmed överlåtit rättskipningen av brott i Sverige till en amerikansk militärdomstol och amerikansk lagstiftning. Av exempel från andra länder vet vi att denna rättskipning kommer att ha som främsta uppgift att försvara USA:s militära rykte.

Stödjer Sverige att NATO kan vara först att använda kärnvapen? Att vi ger upp delar av vår nationella suveränitet på det här sättet är allvarligt. Ännu allvarligare är att vi i oförstånd riskerar att öka risken för ett kärnvapenkrig.

NATO är en kärnvapenallians och NATO:s krigsplanering bygger på kärnvapen som det ultimata vapnet. Som medlemmar i NATO måste vi acceptera detta. Samtidigt får vi en möjlighet att påverka planeringen för hur kärnvapen skall användas.

Som medlemmar i NATO deltar vi i NATO:s krigsplanering. Kommer vi att stå bakom en kärnvapendoktrin som innebär att NATO kan vara först med att använda kärnvapen?

Vilken kärnvapendoktrin kommer den svenska regeringen att förespråka i NATO? Rysk kärnvapendoktrin tillåter användning av kärnvapen om Ryssland står under ett allvarligt hot.

Doktrinen innebär att man kan använda taktiska kärnvapen vid försvaret av Ryssland även om inte angriparen använt kärnvapen. Under det kalla kriget ansåg NATO att Sovjet skulle vara överlägset i ett krig med konventionella vapen.

Därför planerade NATO för användning av taktiska kärnvapen vid en sovjetisk invasion av Västeuropa. Idag har kriget i Ukraina demonstrerat att dagens Ryssland varken har överlägsna konventionella vapen eller nog med soldater för en ostoppbar invasion.

Under Obamas presidentskap deklarerade USA att man inte skulle vara först med att använda kärnvapen. Detta minskade risken för ett kärnvapenkrig av misstag eller som en följd av upptrappning av en väpnad konflikt. Biden har ruckat på den principen. Hans administration utesluter inte att USA kan vara första nation som använder kärnvapen i ett krig.

Per Edling och Mattias Viktorin är två centrala personer i det svenska försvaret. I Krigsvetenskapsakademins tidskrift föreslår de en ändring av försvarets syn på kärnvapen i sin artikel, Fortsatt konventionell tanklöshet eller höjd NIQ – vad behöver vi lära om kärnvapen?

De påpekar att när Sverige blir NATO-medlem kommer vi att delta i Nuclear Planning Group som utarbetar NATO:s kärnvapenstrategi. De förespråkar att NATO skall matcha Rysslands kärnvapendoktrin och kunna vara först med att använda kärnvapen.

Per Edling är kommendör inom flottan och operationsledningens planeringschef vid Försvarsstaben. Mattias Viktorin är forskare vid Försvarshögskolan och rådgivare vid Försvarsstabens operationsledning. De går tillbaka till de tankar som utformades under 50- och 60-talet. Då planerade Sverige för egna kärnvapen som försvar mot en sovjetisk invasion.

Strategin byggde på att ett svenskt kärnvapenanfall skulle inledas redan innan en invasion startats. Detta ansågs nödvändigt för att störa uppbyggnaden av invasionsstyrka. När en invasion startats spreds styrkorna så mycket att det inte längre fanns tillräckligt stora kärnvapenmål.

Motsvarande strategi idag innebär att NATO:s krigsplanering bör innefatta att använda kärnvapen mot ryska uppmarschområden dvs innan ett ryskt anfall inletts!

Vilka åsikter kommer Sveriges regering att driva i den här frågan nu när vi blivit NATO-medlemmar? Skall Sverige fortsätta att förespråka avspänning och nedrustning eller skall vi bli förespråkare av ett aktivt hot om kärnvapenkrig?

Blir kärnvapen ofarliga när vi är med i NATO? Ian Anthony (forskare vid FOI) och Stefan Forss (fd forskare vid VTT i Finland) anser att både Sverige och Finland behöver fler experter på kärnvapen (Hufvudstadsbladet den 17 maj). Medan Finland monterat ned sin forskning på området har Sverige behållit den. I Sverige har forskningen motiverats av nedrustningsarbetet och övervakning av provstoppsavtal.

Nu vill de här forskarna bygga upp en kompetens kring aktiv krigföring med kärnvapen i båda länderna. Enligt dem bör vi planera för att delta med konventionella vapen i en kärnvapenattack.

Det skulle t ex innebära att JAS Gripen skulle eskortera NATO-bombplan med kärnvapen eller användas för att bekämpa luftvärn vid attacker med kärnvapenförsedda kryssningsrobotar.

De hävdar dessutom att det inte är så farligt att bli anfallen med kärnvapen. De citerar IAEA som anger att nedfallet från Tjernobyl var 400 gånger större än det från kärnvapnen i Hiroshima och Nagasaki. Eftersom vi klarade av nedfallet från Tjernobyl så bra så skulle vi klara en attack med små kärnvapenladdningar.

Men vi bor långt från Tjernobyl. Hundratusentals människor i Ukraina, Vitryssland och Ryssland dog av akuta strålskador, fick cancer, fosterskador och evakuerades. De som överlevde kommer inte att inte kunna återvända till sin hemtrakt under sin livstid.

Att jämföra moderna ”små” så kallade taktiska kärnvapen med det som hände i Hiroshima och Nagasaki haltar på ett annat sätt. Både Hiroshima och Nagasaki drabbades av luftexplosioner från bomber som exploderade på hög höjd. Sprängverkan och värmestrålningen orsakade de flesta dödsfallen.

Sådana explosioner ger en kraftig momentan strålning men mycket litet nedfall av radioaktivitet. De moderna vapnen som är tänkta att användas mot militära förband är avsedda att explodera nära marken.

Det gör att mängder material sugs upp i svampmolnet, blir radioaktivt och faller ned i närområdet en situation mycket mer likt det som hände nära Tjernobyl. På så sätt blir stora områden obeboeliga för hundratals eller tusentals år.

Det som är mest skrämmande med vårt inträde i NATO och DCA-avtalet är att det sker nästan utan diskussion eller kritisk analys. I regeringens remiss på 391 sidor nämns inget annat än fördelar med DCA-avtalet. Remissen innehåller ingen värdering av riskerna.

Vad händer om USA inte nöjer sig med de mycket förmånliga villkoren i avtalet? Vad händer om USA använder avtalet för att dölja sexuella övergrepp och våldtäkter?

Den enda påtryckningsmetod som avtalet innehåller är samråd. Vi har inte ens rätt att frånträda avtalet förrän den första tioårsperioden löpt ut. Vi är fast i stormakten USA:s grepp.

Av Elis Carlström