Härskarteknik

Av Anders Cardell 2024-06-05

En bok jag har haft stor behållning av i både arbetet och privatlivet, är "Härskarteknik: den fula vägen till makt", av Elaine Ekswärd. Elaine sätter ord på tekniker människor använder för att utöva makt mot andra människor. Strategier eller beteenden som används av individer eller grupper för att dominera, kontrollera eller marginalisera andra människor.

Det kan handla om att förringa, ignorera, utesluta och trycka ned andra, för att behålla och stärka sin egen plats i en grupp, eller sammanhang.

Härskartekniker kan vara subtila eller uppenbara men de syftar alltid till att skapa en maktobalans som gynnar den som använder dem.  Här är en beskrivning av några vanliga härskartekniker:

Osynliggörande: Att ignorera eller exkludera någon, exempelvis genom att inte låta personen tala eller genom att inte erkänna deras bidrag.

Förlöjligande: Att förminska eller göra narr av någon, ofta genom sarkasm eller hån.

Undanhållande av information: Att medvetet undvika att dela viktig information med någon för att göra det svårare för dem att delta.

Dubbelbestraffning: Att kritisera någon oavsett vad de gör, alltså att personen blir dömd hur de än agerar.

Skuld och skam: Att få någon att känna skuld eller skam över sin kompetens, sina känslor eller sitt beteende, vilket kan leda till att personen ifrågasätter sig själv och sin förmåga.

Objektifiering: Att behandla någon som ett objekt snarare än som en person, exempelvis genom att kommentera deras utseende istället för deras prestationer eller åsikter.

Våld eller hot om våld: Detta inkluderar fysisk, verbal eller psykisk aggression för att skrämma eller tysta någon.

En teknik som brukar användas som en härskarteknik mot muslimer och människor med bakgrund från andra länder, är stereotypisering – att  tillskriva en grupp av människor negativa egenskaper. 

Det innebär att man generaliserar och tillskriver alla individer i en viss grupp samma egenskaper, utan att ta hänsyn till deras individuella variationer och personliga egenskaper. 

Stereotypisering kan leda till fördomar och diskriminering på ett sätt som innebär att individer blir behandlade som mindre värda eller oönskade i samhället.

Härskartekniker är vanliga på digitala forum och sociala plattformar. Ett vanligt uttryck på digitala forum är frasen ”passar det inte så flytta härifrån”. Något muslimer och människor med utländsk bakgrund ofta får höra när de uttrycker samhällskritik.

Frasen antyder att personen inte äger lika stor rätt till Sverige och därmed inte har samma rätt att uttrycka kritik. Det finns flera problem med denna fras.

Ett är ”entitlement” (självberättigande) dvs att den som uttalar orden anser att den äger större rätt att vara i Sverige än individen som orden riktas mot.

Ett annat är att den bidrar till att kväva viktig kritik. Vissa människor verkar inte förstå hur viktigt konstruktiv kritik är för demokratins utveckling. Samhällskritik främjar förändring och utveckling. 

Genom att identifiera brister och problem i samhället kan samhällskritik driva på förändringar och reformer som kan bidra till förbättringar.

Samhällskritik hjälper också till att öka medvetenheten bland oss medborgare vilket kan leda till en bättre informerad och engagerad befolkning som deltar aktivt i samhällsprocesser.

Genom att ifrågasätta maktstrukturer och beslut som tas av myndigheter och institutioner kan samhällskritik bidra till att stärka demokratin och hålla makthavare ansvariga. 

Genom att lyfta fram sociala orättvisor och ojämlikheter kan samhällskritik främja en känsla av solidaritet och gemenskap vilket bidrar till att bygga ett mer inkluderande och rättvist samhälle, där alla medlemmar känner sig värderade och hörda.

Sammanfattningsvis kan man säga att samhällskritik är en viktig mekanism för att stärka och utveckla demokratin. 

De senaste årens erfarenheter talar för att Sverigedemokraterna och deras samarbetspartier är helt ointresserade av att stärka den öppna och inkluderande demokratin.

Ambitionerna är istället att skapa ett system med en permanent under- och överordning, där vissa grupper osynliggörs, tystas, marginaliseras och exkluderas.

En sådan utveckling är förödande för samhället och demokratins utveckling, för att inte tala om vilka effekter exkludering leder till på ett personligt plan.

Det finns få saker som är så smärtsamma och destruktiva som att bli avvisade från en gemenskap som man är beroende av. Det är särskilt tydligt bland unga människor.

Afrikanskt ordspråk lyder: Ett barn som inte omfamnas av byn, kommer att bränna ner den för att känna dess värme. 

Till människor som använder uttrycket ”passar det inte så flytta härifrån”, vill jag säga: Du äger inte en större rätt till Sverige än någon annan!

Du representerar inte Sverige, du representerar snarare värderingar och synsätt som inte har något gemensamt med Sveriges öppna och inkluderande demokrati. Vad du representerar är snarare osvenska värderingar.

Till personer som utsatts för exkludering vill jag säga, ”du behövs, dina erfarenheter är viktiga för att vi ska kunna göra samhället bättre”. 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Anders Cardell växte upp i det lilla brukssamhället Hallstahammar och i stockholmsförorten Östberga.
Han blev anställd på Fryshuset i slutet på 80-talet där han arbetade fram till att Anders Carlberg gick bort 2013.
Anders har varit aktiv i olika former av ideell verksamhet parallellt med sitt ordinarie arbete. De senaste åren har varit starkt präglade av att han har blivit förälder:
– Jag skriver för att jag känner ett ansvar för att göra det jag kan, med de resurserna jag har, för att skapa ett bättre samhälle, säger Anders.
Anders Cardell är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.