Av Börje R P Carlsson 2025-05-28
Häromkvällen slog jag mig till ro för att lyssna på vår sjukvårdsministers förklaringar och svar på varför regeringen misslyckats med så mycket när det handlar om sjukvård, medicin och läkarvård och också få förklarat varför sjukvårdsköerna inte minskat utan tvärtom ökat.”Redo att kapa vårdköer” var ett av Kristdemokraternas slagord under valrörelsen 2022 och partiledaren Ebba Busch upprepade om och om igen att köerna var olagligt långa.
Nu efter nästan tre år är sjukvårdsköerna längre än någonsin men nu började sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson använda allt längre meningar för att förklara hur, när och varför det var så. Det gick åt många svar om var ansvaret idag låg men inte i något fall var ansvaret lika klart och tydligt uttalat som på Magdalenas tid.
Då var det glasklart var ansvaret låg men det var också klart att nu, efter Tidöregeringens tillträde, skulle allt bli bättre och Magdalenas väntelistor skulle kortas med KD som ansvarig i vårdfrågor.
Jag blev rent förbluffad över hur många ord och hur långa meningar som sjukvårdsministern tvingades använda utan att för den skull kunna komma med en rimlig förklaring. Hon lyckades, lik en AI-trimmad papegoja, komma med förklaringar som inte i något fall ens snuddade vid en klargörande förklaring.
Sällan har jag väl hört så många svar på frågor som inte ställts och svar som var näst intill infantila. Jag kom på mig själv att börja tro att sjukvårdsministern antingen inte förstod frågorna eller också inte förstod vad hon svarade.
Hela frågestunden var ett bottenträsk av obesvarade frågor med ett stort mått av fantasi i de obesvarade frågorna.
Sjukvårdens framtidsutsikter ser inte ljusa ut med tanke på sjukvårdsministerns obenägenhet för att ge svar på ställda frågor om både framtidsplaner, idéer och hur vården ska effektiviseras, utvecklas och bli bättre.
Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.
Stöd oss i arbetet med att bevaka rättsstaten »Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.
Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.