Frikänd – trots mycket grovt våld

Du får slå och sparka, använda tillhygge, och i en extrem situation till och med döda någon i självförsvar. Nödvärnsrätten ger dig rätt att försvara dig. "Hammarfallet" som avhandlats i Högsta domstolen anger var gränsen går.

I det här blocket om kvinnomisshandel och nödvärnsrätt, möter vi en kvinna som till och med misshandlades när hon var gravid. Och justitierådet Göran Lambertz svarar på frågor om hur mycket våld en kvinna har rätt att använda när hon blir angripen. 

Av Isabella Bengtsson

En eftermiddag i februari 2005 hamnade en man, som vi kalla Lasse, i bråk med en av sina grannar på Ingarö i Stockholms skärgård. Grannen som har psykiska problem hade under lång tid varit hotfull och ibland attackerat grannarna i villaområdet.

Drog kniv

Lasse, som är snickare, hade den här dagen precis kommit hem efter jobbet med sina barn när grannen körde in på tomten och parkerade sin traktor utanför Lasses ytterdörr. Han hotade Lasse med att han skulle ”fixa Lasse och hans ungar”.
Lasse försökte lugna ner honom och bad honom flytta på traktorn. Då drog grannen fram en kniv och började vifta den mot Lasses huvud. Lasse blev naturligtvis rädd för vad grannen kunde göra mot honom och mot hans barn, som nu var inne i huset.
När grannen fortsatte att vifta med kniven mot honom drog Lasse fram hammare från sina snickarbyxor och slog honom i huvudet, för att få honom att sluta. Men grannen fortsatte att attackera honom. Lasse slog då flera slag med hammaren så att grannen till slut föll till marken. Då ringde Lasse till polisen.

Blodet sprutade

Men grannen reste sig upp och anföll Lasse igen. Lasse slog honom då återigen med hammaren, men nu hårdare.
– Men jag slog honom hela tiden med den platta sidan av hammaren, berättar Lasse. Hade jag vänt hammaren hade jag ju riskerat att slå ihjäl honom.
Grannen vacklar men anfaller Lasse igen, så Lasse slår honom ännu hårdare. Till slut slår han så hårt att blodet sprutar och grannen sjunker ihop och blir liggande i en snödriva.
Lasse understryker att han aldrig slog mot grannen när han var nere på marken, utan bara när grannen attackerade honom. Det här utgör en avgörande gräns för det försvarsvåld man enligt lagen får använda. Man får bara avvärja attacker med försvarsvåld men inte utöva något som helst våld utöver det.
När polisen anländer är grannen fortfarande aggressiv och viftar med armarna mot polisen när de försöker hjälpa honom upp, berättar Lasse.

/wp-content/uploads/content/rattssakerhet/du-far-doda-i-sjalvforsvar/DSC01288.jpg

Svåra hjärnskador och epilepsi

Hammarslagen mot grannens huvud resulterade i att han blev blind på ena ögat, fick svåra hjärnskador, kraftiga kognitiva funktionsnedsättningar och epilepsi.
Nacka tingsrätt dömde den tidigare ostraffade Lasse, trots att han hävdade nödvärn, för grov misshandel till ett års fängelse och att betala skadestånd på 80 000 kr till grannen. Domen överklagades till Svea hovrätt som fastställde tingsrättens fängelsedom.
I maj 2009 togs fallet upp i Högsta domstolen (HD) som kom fram till att Lasse inte gjort sig skyldig till något brott. Högsta domstolen menade att Lasse befann sig i ett sådant psykiskt tillstånd att han inte kunde begränsa sin våldsanvändning och därmed utgjorde hans motstånd tillåtet våld.
Att Lasse fälldes i det två första instanserna grundades på det grova våldet grannen hade fått ta emot. Men HD:s dom visar att det är tillåtet att använda grovt våld för att försvara sig.
En av HD:s domare, justitierådet Per Virdesten reserverade sig dock mot domen, och menade att Lasse gjort sig skyldig till grov misshandel då han hade haft tid på sig att besinna sig mellan hammarslagen.

Gränsfall

Fallet är alltså ett gränsfall, men där man till slut kom fram till att Lasse agerat på rätt sida om gränsen.
– Det var ju en väldig seger när vi till slut fick rätt, säger Lasses advokat Bengt Hesselberg. Det avgörande var att en psykolog kunde förklara vilket sinnestillstånd Lasse hamnade i när det här hände.
– Läser man tingsrätts- och hovrättsdomen framstår det som om en vanlig människa, som troligen inte har varit inblandad i fysiskt våld sedan skolåldern, ska veta exakt hur mycket våld han ska använda för att försvara sig?
– Ja, det kan nog framstå så, säger Hesselberg.
– Men utmärkande för vanliga hederliga människor är väl att de inte vet det?
– Ja, precis. Och sedan ska man i en domstol flera månader, eller till och med över ett år senare, kunna förklara om det eller det slaget var nödvändigt, vilket man naturligtvis inte kan, säger Bengt Hesselberg.
Högsta domstolendomaren och före detta jk, Göran Lambertz, håller med om att det här fallet är ett ganska bra exempel på hur svårt det är för domstolar att bedöma i nödvärnsfall.
– Det kan tänkas att tingsrätter och hovrätter inte riktigt penetrerar fall lika noggrant som Högsta domstolen gör. Det är väldigt ovanligt att fria för nödvärn och då kanske det inte ligger så nära till hands att göra en djupare genomgång för lägre instanser, säger Göran Lambertz.

Kan man besinna sig

Att få försvara sig själv är en självklarhet, men hur långt man får gå är den svåra frågan. Det är beroende på hur situationen ser ut, i vilken instans det döms, och vilka det berör.

Centrala begrepp i lagstiftningen är ”uppenbart oförsvarligt” och om man ”svårligen kunde besinna sig”. Har man agerat i nödvärn så utgör det bara ett brott om det är ”uppenbart oförsvarligt”. Om man ”svårligen kunde besinna sig” tas hänsyn till känslor.
I lagen finns det ett utrymme, kallad nödvärnsexcess, för de tillfällena man omöjligen kunnat behärska sig, men på grund av att det som hände så har det väckt väldigt starka eller förvirrade känslor. I ”Hammarfallet” var det att Lasse ”svårligen kunde besinna sig” som gjorde att Högsta domstolens majoritet frikände honom.
– Man får göra saker som är uppenbart oförsvarliga om man svårligen kunde besinna sig. Men det är svårt att ge riktigt säkra svar, för det beror väldigt mycket på hur situationen var, säger Göran Lambertz.

Våld i nära relationer

Juristen Monica Larsson har gått igenom alla förarbeten som under 1900-talet har avsett nödvärnsrätten.
– Nödvärnslagen är uppbyggd efter en gammal modell som inte har följt forskningen. Det är en gammal regel om man jämför med lagen om grov kvinnofridskränkning, och är utformad under en tid då man inte visste så mycket om våld i nära relationer, utan utgår istället från det traditionella slagsmålet, säger hon.
Straffrättsprofessorn Petter Asp kan hålla med om att man har haft det traditionella slagsmålet som utgångspunkt för utformningen av nödvärnsrätten. Han har skrivit en artikel om nödvärnsrätten i kvinnoperspektiv och menar där att kvinnan i vissa fall inte borde hållas ansvarig för gärningen.
– Jag skulle vilja säga att nödvärnsgärningen inte gärna kan rättfärdigas men att gärningsmannen skulle ursäktas under vissa förutsättningar, säger Petter Asp.
En kvinna agerar oftast i självförsvar när hon känner sig hotad av en man, som vanligen är närstående. Enligt Brottsförebyggande rådets (BRÅ) dödas i snitt 17 kvinnor varje år av en man som de har eller har haft en nära relation till.

Ofta är det dödliga våldet kulmen på en lång period av våld och hot riktade mot kvinnan. Varje år dödas i genomsnitt fyra män av en kvinna som de har, eller har haft, en nära relation med. I fler än hälften av fallen har brottet föregåtts av att kvinnan misshandlats av sin partner.
Petter Asp tycker att domen i ”Hammarfallet” är en fullt rimlig dom. Men menar att det inte är alldeles enkelt att överföra den till en situation som våldsutsatta kvinnor befinner sig i.
– ”Hammarfallet” var en nödvärnsexcessbedömning. Man kan fråga sig om inte motsvarande hänsyn också skulle kunna tas i fall där en kvinna tappar besinningen på grund av ett ständigt återkommande övergrepp och inte en engångshändelse, säger Petter Asp.

 

Vad säger lagen?

Brottsbalken 24 kapitlet. Om allmänna grunder för ansvarsfrihet

1 § En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.

Rätt till nödvärn föreligger mot
1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,
2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning,
3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller
4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse. Lag (1994:458).

Regler om nödvärnsexcess

6 § Om någon i fall där (1-5 §§ detta kapitel eller 10 § polislagen (1984:387) är tillämplig har gjort mer än vad som är medgivet, skall han ändå vara fri från ansvar, om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig. Lag (1994:458).

 

Fler artiklar i det här blocket:

{{news::78}}

{{news::57}}

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.