Fick rätt efter 18 år

Mannen hade fått vänta i åtta år på att hans skatteärende skulle avgöras i domstol. Därefter tog det Högsta domstolen (HD) tio år att komma fram till att det var för lång tid.

För att det tog så lång tid innan han fick upp ärendet i domstol, fick han ut 60 000 i skadestånd, alltså sketna 7 500 per år. Men HD hade godheten att också bevilja honom 40 000 för den långa tid han hade fått vänta på HD:s beslut. Alltså 4 000 per år.

Bara under de senaste tre åren har det varit 310 sådana här ärenden som har tagit alltför lång tid innan de blivit avgjorda. Och det trots att Sverige ett flertal gånger har fällts i Europadomstolen för sådan här alltför lång handläggning.

Medveten fördröjning?

Själv var jag för några år sedan med om att Västeråspolisen försökte hindra mig från att få ut offentliga handlingar i form av en förundersökning. Skälet var uppenbart, de ville inte att jag skulle läsa förhör med olika polischefer och polisbefäl som hade satt lagbrott i system.

Så jag fick ut kopior av flera tusen handlingar men de vägrade lämna ut drygt 400 sidor, som de belagt med sekretess. Bli nu inte förvånade över att det råkade vara sidorna med förhören av dessa poliser.

En förundersökning är offentlig handling och sådan ska man få ut kopior av, om man så begär. Därtill hade de beslutat om förbehåll: Jag fick inte låta någon annan läsa det jag fick ut – alltså offentliga handlingar.

Överklagade

Förbehållet gav jag naturligtvis fullkomligt den i eftersom vi var fler som arbetade med det här, och vi visste att vi hade lagen på vår sida. Jag överklagade till kammarrätten och begärde att jag skulle få ut de sekretessbelagda offentliga handlingarna. Därtill begärde jag förtur. Efter drygt fyra månader fick jag kammarrättens självklara beslut om att jag skulle få ut handlingarna. I journalistiskt arbete är fyra månader något av en evighet, så jag hade ordnat fram de där 400 sidorna från annat håll under tiden.

Så där får man hålla på: Överklaga självklarheter till domstolar, JO-anmäla anstalter och till och med polisanmäla, som när jag anmälde länspolismästaren i Stockholm, Carin Götblad, för grovt tjänstefel. Och hennes handgångne kommissarie för mened.

Tjurskallig jävel

Jag gör inte det här bara för att det roar mig – även om det är ganska roligt att smiska polischefer på fingrarna med lagboken. Jag gör det för att lära dem att jag inte accepterar att de tjafsar och försöker hindra att lagbrott och liknande kommer upp i ljuset.

Bland fotfolket, de poliser som är ute på fältet, blir sånt här uppskattat. Alla gillar att en impopulär chef får lite smisk. Därmed fick jag vid ett tillfälle höra från en polis, vad han fått för direktiv från sin chef:

– Låt den där tjurskalliga jävla Sundevall få som han vill, annars anmäler han oss.

Precis så. Men det har tagit mig drygt 30 år att få dem att fatta det.

 


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.