Mögelhärvan på Tidaholm växer

Para§raf kan nu avslöja att många av de som arbetat på den nu stängda D-paviljongen på Tidaholmsanstalten blivit allvarligt sjuka av arbetsmiljön. En 63-årig kriminalvårdare har förlorat femtio procent av sin lungkapacitet och flera andra har fått astma. Trots bilder på decimeterhögt vatten och svarta tillväxter under avdelningen tar inte Kriminalvården sitt ansvar för de drabbade.

För lite drygt en vecka sedan kunde Para§raf rapportera att D-paviljongen på Tidaholmsanstalten stängs på grund av mögelsanering.
Anstaltschefen Sanela Ovcina beskrev det så här.

– Jag kan inte garantera personalens och de intagnas hälsa och välbefinnande, därför har jag begärt att få stänga den aktuella avdelningen omgående för att sanera det som behövs. Det är vårt ansvar att se till att vi har en fungerande inomhusmiljö. Även om det ännu inte orsakat några större hälsoproblem, så kan det komma i framtiden. Vi måste förebygga. Personalen har genomgått hälsokontroller. Vi har inga sjukskrivningar just nu, men det finns medarbetare som känner besvär som eventuellt kan kopplas till det här problemet.

Allvarligt sjuka

Para§raf:s granskning visar att den beskrivningen inte stämmer. Personalens hälsa har länge varit ett problem på D-paviljongen. Tre av de fyra vi talat med som jobbat på avdelningen har fått allvarliga diagnoser. En har fått lungfibros med 50 procentig minskning av lungkapaciteten, en annan astma och en tredje långvariga infektioner i luftrören och kronisk trötthet. Alla är sjukdomar som kan ha kopplingar till fukt och mögel. Andra anställda har lidit av yrsel, huvudvärk, utslag, rinnande ögon, ledvärk, klåda i hårbotten och på ryggen.

Upprörd personal

Upprördheten hos personalen vi talat med är stor. De anser att beslutet att stänga avdelningen som nuvarande anstaltschefen Sanela Ovcina tog, borde tagits för länge sen.

Redan 2009 kopplades fackets skyddsombud Ingvar Jansson in och utredningar påbörjades. Men ingenting hände, inga saneringar, inga medicinska undersökningar av personalen och inga ordentliga svar på varför personalen insjuknade gavs. År 2010 gick personalen själva ner till krypgrunden och fotograferade det decimeterhöga vattnet och de svarta tillväxterna på väggar och i tak.

Benny Olsson som arbetat på Tidaholm i elva år kommenterar det hela så här:

– Ingen skugga faller över Sanela, hon har gjort allt rätt. Det som gör mig så jävla irriterad är att den förra ledningen med kriminalvårdschefen Stefan Björk och kriminalvårdsinspektören Tomas Sörman inte lyft ett finger för att lösa problemen.

Ingvar Jansson som är fackets huvudskyddsombud på anstalten, säger så här om arbetsmiljön på D-paviljongen:

– Jag medger att det är svart tillväxt på väggarna i krypgrunden, men kan inte bekräfta att det är svartmögel. Det måste analyseras och bekräftas av medicinska undersökningar, vi måste veta. 

/wp-content/uploads/content/avslojanden/mogelharvan/Skanna 12.jpeg

Decimeterhögt vatten under D-paviljongen. Något som den statliga fastighetsägaren Specialfastigheter, inte tycker har något med personalens hälsotillstånd att göra.

De drabbade

De drabbade på D-paviljongen har en sak gemensamt. De har alla sökt läkarvård själva, ingen har blivit kallad till kontroll av Kriminalvården.

Den värst drabbade är 63-årige Arne Johansson. Han har varit anställd i tretton år inom Kriminalvården, varav de sista tre på D-paviljongen. Arnes prognos är inte god. Han har fått diagnosen lungfibros med 50 procentig nedsättning av lungkapaciteten.

– Läkarna har sagt till mig att jag aldrig kommer bli bättre. Har jag otur blir jag så dålig att jag måste bära med mig syrgas på ryggen resten av livet, berättar Arne för Para§raf med sorg i rösten.

Pirjo Nilsson Dahl är en annan som råkat illa ut. För henne började allt med lättare symtom som utslag, klåda och huvudvärk. Väldigt snart övergick det till ledvärk, kronisk trötthet och depression.

– Jag kunde sova bort hela dagar, jag blev aldrig pigg. Under ett år hade jag tolv infektioner. En infektion i övre luftrören varade över tre månader, förklarar Pirjo.

Michael Söderström är trots dokumenterad astma försiktigt positiv om sin egen diagnos.

– Min sjukdom är i alla fall inte livsförkortande. Det är mest synd om Arne, säger Michael.

Ytterligare en kvinna från avdelningen fick diagnosen astma. Hon vill dock inte vara med i Para§raf:s artikel då hon har blivit förflyttad från D-paviljongen till en annan avdelning och mår enligt uppgift bättre.

Orsak och verkan

Facit för de fem anställda på Tidaholmsanstaltens D-paviljong som har läkarundersökts är skrämmande. Fyra av fem har mer eller mindre allvarliga sjukdomar, men deras problem stannar dessvärre inte där. Kriminalvården anser inte att det är fastställt att sjukdomarna uppkommit på grund av arbetsmiljön, trots bilder på vatten och svarta och gröna tillväxter i grunden.

– Jag hamnade i en depression och blev sjukskriven för det och då behövde inte Kriminalvården koppla ihop det med arbetsmiljön. Men vem skulle inte bli deprimerad om man blev så trött av arbetsmiljön att man sov dygn i streck, säger Pirjo undrande.

– Min läkare som är specialist på lungsjukdomar förklarade att min sjukdom kommer av att man är rökare, snusare eller är reumatiker men jag är inget av det, säger Arne. Ämnen som bensen kan också orsaka lungfibros och det finns ju i mattor som lossnar av fukt, fortsätter han.

Vem bär ansvar?

Anstaltschefen Sanela Ovcina påbörjade sin anställning den 1 januari i år. Hon hann inte ens jobba i ett halvår innan hon tog beslutet att stänga hela D-paviljongen.

– Jag kan inte utesluta mögel eller något annat och då måste jag stänga avdelningen, säger Sanela till Para§raf.

Ägare till och ansvarig för Tidaholmsanstalten är det statliga bolaget Specialfastigheter som enligt sin egen hemsida sätter säkerhet i alla led i fokus. Andra kärnvärden för bolaget är närhet, långsiktighet och samverkan. Det här är något som personalen inte märkt någonting av. Flera av dem har vid ett flertal tillfällen försökt få till en dialog med Roger Agnshed som är Specialfastigheters driftingenjör med ansvar för anstaltens drift om de allvarliga bristerna i arbetsmiljön. Agnshed har då sagt till personalen att deras hälsoproblem beror på allt från lysrör till att man röker på fel platser.

/wp-content/uploads/content/avslojanden/mogelharvan/Skanna 8.jpeg

Vad det här är har inte Kriminalvården, facket eller fastighetsägaren kunnat fastställa på fyra år.

Kan mögel uteslutas?

Para§raf kontaktar Roger Agnshed, men han vill inte alls svara på några frågor, inte ens på dem om klagomål som gäller honom personligen, utan hänvisar till Torbjörn Blucher som är högst ansvarig för bolagets fastighetsförvaltning.

– När fick ni på Specialfastigheter reda på problemen med arbetsmiljön i D-paviljongen?

– Vi fick reda på det 2009. Sedan dess har man gjort olika utredningar och tester varpå vissa åtgärder har vidtagits

– Vad var det som föranledde att avdelningen stängdes just nu. Var det akuta problem eller berodde det på att det är en ny anstaltschef som vågar ta beslut?

– Jag kan inte svara på det faktiskt.

– Vad ska ni göra nu?

– Vi har spikat en handlingsplan tillsammans med Kriminalvården som innehåller olika parametrar.

– Vad går den handlingsplanen ut på?

– Jag kan inte gå in på det, för jag kan inte det i detalj.

– Många har blivit sjuka i D-paviljongen. Du har ju sett bilderna som personalen har tagit på vattnet och tillväxterna i krypgrunden under avdelningen. Vad är din reaktion när du ser dem?

– Hur ska jag reagera? Det finns andra saker som brister i det här huset.

– Kan du ge ett exempel på sådana brister?

– Det finns olika rutiner på den här avdelningen som städrutiner och sådana saker, så det är inte bara krypgrunden.

– Är det bara på D-paviljongen som de här problemen har förekommit?

– Ja.

– Är det alltså en annan typ av städning på D-paviljongen än övriga paviljonger eftersom problemen bara finns där?

– Det kan inte jag svara på för att städningen utförs av Kriminalvården. Men det är en kombination av olika saker som orsakat problemen och som leder till att det måste vidtas åtgärder.

– Hur mycket tycker du som ansvarig för byggnaden att fukt och mögel har med problemen att göra?  Och hur mycket har städningen påverkat?

– Jag vill inte uttala mig om det, utan det här är ett gemensamt bekymmer som vi har tillsammans med Kriminalvården.

– Kan du baserat på era testresultat utesluta att tillväxten i krypgrunden är mögel?

– Nej, det kan jag ju inte säga. Man måste ju se det som en helhet. Om du menar hur det ser ut i grunden måste du ta med helheten på dom andra problemen också, det är en kombination.

– Men är det mögel eller något annat som växer på väggarna och i tak därnere i grunden?

– Det kan inte jag uttala mig om faktiskt.

– Ni kände inte att ni ville gå till botten med det när ni inte fick klarhet i det?

– Jovisst, men det har vi också gjort, både av företagshälsovården och analysföretag, men exakt vad de svaren innehåller kan inte jag svara på. Nu har vi stängt D-paviljongen och ska göra det som krävs för att värdena där ska bli bra. Så att det blir en bra arbetsmiljö där igen.

Vilka värden är det då som är dåliga på D-paviljongen lite mer exakt?

– Det är ju luftresultat, sen exakt vad som funnits i luften vet jag inte.

– Är inte det viktigt? Det är ju fyra anställda som har blivit väldigt sjuka efter att ha jobbat på D-paviljongen.

– Om du vill koppla det till att deras sjukdomar har orsakats av miljön på D-paviljongen så har jag inga kommentarer.

Specialfastigheter är ju ett statligt bolag, skulle du kunna skicka mig testresultaten?

– Ja, vi är statliga. Men vi är inte offentliga, vi lyder inte under offentlighetsprincipen, så vi lämnar inte ut dem.

God dag yxskaft

Allt är utrett men det finns inga svar. Para§raf har fått olika uppgifter om när problemet skulle ha uppkommit. Vissa säger att det har varit arbetsmiljöproblem på D-paviljongen sedan 1998. Att problemen varit kända sedan 2009 är oomtvistat och bekräftas av såväl Kriminalvården, facket samt fastighetsägaren. Att en myndighet, ett fackförbund och ett statligt bolag med miljardomsättning inte under fyra år lyckas utröna vad tillväxten i grunden är för något, är obegripligt enligt personalen. Detta leder också till att sjukdomarna inte klassas som arbetsskador. Arne Johansson har bara ett och ett halvt år kvar till pension men tvingas leva som sjukskriven på 75 % av sin lön.

– Det är bedrövligt att Arne och de andra drabbade inte får sina sjukdomar klassade som arbetsskador, säger Benny upprört.

– Att säga att problemen inte skulle bero på fukt och mögel är ju galet, säger Pirjo. Vi har ju haft vikarier som inte stått ut på D-paviljongen, utan har fått gå hem med utslag i ansiktet efter bara sex timmar.

– Nu ska de stänga avdelningen och sanera. Vad blir det av det, undrar Arne. Tidigare har de ju försökt måla över svartmögel i köksutrymmen och det förstår man väl att det inte går att måla bort svartmögel. Dom borde sätta grävskopan i och riva hela byggnaden, avslutar han.

 

 

 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.