Livsviktiga småsaker

I fängelsets monotona värld blir små saker extra viktiga, postutdelningen är ett sådant exempel.

Har man aldrig suttit inlåst vet man inte hur det är och kan bara inte fatta hur mycket tillsynes oviktiga händelser egentligen betyder. Posten är just en sådan händelse. För en person i frihet väcker ett brev oftast inga särskilda känslor – speciellt inte när de flesta idag använder e-post – men på kåken är postutdelningen något man ser fram emot varje dag. Postutdelningen är för de flesta en höjdpunkt. Det är när man får nyheter från vänner och familj. Det är den tid på dagen då man kan få ett avbrott från att vara inlåst och under några minuter ägna tankarna åt trevligare saker. Att få brev bryter tristessen. Men ibland blir posten försenad, vilket kan skapa irritation.

Man blir stressad

All post som kommer till oss fångar granskas först av säkerhetsgruppen, vilket innebär viss fördröjning innan den hamnar i våra postfack. Här på Tidaholm brukar posten delas ut strax efter 15:00. Detta innebär att någon intagen, oftast på klockslaget, frågar om posten har kommit än. Hinner klockan närma sig 16:00 så börjar en del bli irriterade. Personalen brukar fråga varför vi är så stressade, vad har det för betydelse om vi läser ett brev nu eller om en halvtimme? ”Här inne blir små saker viktiga”, har jag berättat gång på gång. Men hur mycket jag än försöker förklara så förstår de inte, just för att de går hem varje dag och har viktigare saker för sig. Är inte ens liv inrutat på det sätt som mitt och mina medfångars är, så kan man inte förstå hur posten kan bli så livsviktig.

Även om jag själv försöker andas djupt och inte stressa, så kommer jag på mig själv med att snegla mot klockan för att se om den hunnit bli 15:00 än. Något jag precis gjorde.

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.