Svarta gänget

Förr fanns en särskild säkerhetsgrupp, det gick rykten om allt från hot till misshandel. De åkte runt mellan anstalterna för att visa vem som bestämde.

Denna säkerhetsgrupp kallades för ”svarta gänget”.

Från början var det en narkotikavisitationsgrupp men allteftersom åren gick så utökades deras ansvar.

Det blev slutligen en enhet inom Kriminalvården som levde lite av ett eget liv och som rapporterade direkt till högre chefer i Norrköping.

De ifrågasattes sällan och deras agerande granskades aldrig ordentligt. 

Denna brist på insyn gjorde att de tog sig en hel del friheter.

Kollegor skrämdes till tystnad

Det har berättats många historier om svarta gängets framfart. Fångar som fått stryk, vanliga vakter som mer eller mindre hotats till tystnad när de sett något olämplig agerande från gängets sida, med mera. Det har även skett polisanmälningar mot enskilda personer i gruppen. Men efter att kritiken blev för omfattande så avvecklades gängets verksamhet i slutet av nittiotalet. Idag finns det säkerhetsgrupper på varje anstalt istället, vars chef ingår i anstaltens ledningsgrupp, vilket ger bättre insyn och kontroll.

Ångrade sig

Den kriminalvårdsinspektör som var initiativtagare till och ledare för svarta gänget, fick efter alla år av trogen tjänst en chefsposition på en långtidsavdelning. På något sätt tror jag att åren av förtryck mot intagna fick honom att på äldre dar inta en mer ångerfull och ödmjuk attityd. För av vad jag hört och i viss mån även upplevt så arbetade han väldigt mycket för de långtidsdömda och försökte göra situationen i anstalt någorlunda dräglig. Med åldern verkar alltså ångern krypa fram även hos de mest förhärdade uniformerade busarna.

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.