Du blir kontrollerad

Den som söker jobb får finna sig i att bli korsförhörd av en tilltänkt arbetsgivare, men det stannar ofta inte där. Antalet bakgrundskontroller utförda av företagsdetektiver ökar ständigt. 

Trots att näringslivets efterfrågan på arbetskraft minskar uppger ändå 77 procent av arbetsgivarna att de planerar att anställa under de närmaste tre månaderna, enligt en analys gjord av Stockholms Handelskammare. Många av dessa är småföretagare för vilka en felaktig rekrytering kan vara inte bara kostsam, utan rent av förödande. Kanske är det mot den bakgrunden man ska se det stadigt ökande antalet bakgrundskontroller.

Få företag med kontrollpolicy

Inte bara bakgrundskontrollernas antal ökar, utan även deras omfattning. Djupdykningarna blir fler och kontrollerna bredare, men trots detta är det få företag, utom de riktigt stora, som har någon egentlig policy för hur en bakgrundskontroll ska gå till. Det skjuts från höften snarare än mot förutbestämd måltavla.

Hela tre fjärdedelar av företagen uppger visserligen att de har någon form av rutiner vid kontroll i samband med rekrytering, men flertalet beskriver sina policyer som ”informella”, med andra ord någonstans mellan tummen och pekfingret. Inte helt oväntat är det vanligare med bakgrundskontroller ju högre upp i hierarkin man kommer, men även vid tillsättning av chefer är det dock endast vid slutet av rekryteringsprocessen dessa kontroller blir aktuella, och då sällan på fler än en eller två kandidater.

Samma gamla rutiner

/wp-content/uploads/content/rattssakerhet/du-ar-overvakad/LameraAnsikte.jpgHur bakgrundskontrollerna ser ut och vad man tittar efter varierar. Krasst kan man konstatera att trots internethysterin går anställningsprocesserna till på samma sätt de alltid gjort. Man kollar en referens, kollar en tidigare anställning, och undersöker vilken utbildning den sökande har.

Endast en femtedel undersöker brottsdomar eller gör hälsokontroller. Här kan man också notera ett antal intressanta skillnader mellan privata och offentliga företag. De privata gör fler drogtester och kreditupplysningar, medan de offentliga tittar på stämningar och brottsdomar. Kan det vara så att en myndighet ser större fara i kriminalitet medan privata företagare istället oroar sig för alkoholister och narkomaner?

Tvivelaktig nytta av nätsökning

Internet är trots allt ändå ett hjälpmedel vars betydelse stadigt ökar i kontrollsammanhang, troligen därför att det upplevs som både enkelt, modernt och i sammanhanget så gott som kostnadsfritt. Att göra en Google-sökning på en tilltänkt kandidat är lätt, men hur pass stor nytta har man egentligen av den? Inte särskilt mycket om man får tro insatta. Även en sökande med ett till synes ovanligt namn har ofta ett flertal dubbelgångare på nätet. Hur vet du vem som är vem, och hur vet du att informationen du hittar är aktuell eller ens sanningsenlig?

Det deprimerande svaret är att det vet du inte. Facebook upplevs som en något säkrare källa än Google, men inte heller här går det att dra för stora växlar. Att en person exempelvis lägger upp många partybilder betyder inte automatiskt att hon eller han festar mer än andra. Det kan mycket väl vara en del av en glamorös image denne vill ge sig själv, och som förvränger eller endast speglar en del av verkligheten. Ändå uppger så många som 19 procent av alla företag att de sållat bort personer på grund av uppgifter som kommit fram på detta sätt.

 

/wp-content/uploads/content/rattssakerhet/du-ar-overvakad/Tanghentbord.jpg

Personer som inte finns

Enligt rapporten har hela 44 procent av alla företag råkat ut för sökande som ljugit så grovt, eller undanhållit så viktiga uppgifter att de därför valt bort denne. Hos stora företag var samma siffra så hög som 50 procent, uppger Johan Treschow, som varit ansvarig för analysen hos Stockholms Handelskammare. Bland de som mer yrkesmässigt arbetar med just bakgrundskontroller handlar det många gånger om att verifiera grundinformationen en sökande lämnat. Är han eller hon verkligen den de utger sig för att vara?

– Hur många kontrollerar vanlig basic information? Som till exempel att det här personnumret finns överhuvudtaget? Det förekommer ett antal gånger per år att de screeningbolag vi jobbar med hittar personer som uppgett falska personnummer, säger Pernilla Brouzell, vice vd på informationsföretaget Infotorg.

Knarkare och rasister

/wp-content/uploads/content/rattssakerhet/du-ar-overvakad/OgonTangenter2.jpegEn detalj som kan skvallra om att allt inte riktigt är som den sökande vill framhäva är om det finns tidsluckor i cv:t. Vad hände under den tid som inte redovisats? Ett sabbatsår med jorden-runt resa eller kanske en fängelsevistelse?

– Vi tittar alltid efter tidsluckor i cv:t, erkänner Caroline Palm på rekryteringsföretaget Performiq.

Vad man är räddast för att hitta hos en sökande i ett rekryteringssammanhang varierar självfallet med jobbet, men en drogliberal inställning eller rasism är säkra kort om man vill hamna utanför de tilltänktas skara.

– Vilka värderingar en medarbetare har är inte oviktigt för arbetsgivare samtidigt som värderingar inte är lätta att omforma, svarar exempelvis en anonym respondent.

Personlig integritet?

En fråga som ofta kommer på tapeten i samband med rekryteringar och bakgrundskontroller är den om den personliga integriteten. Enligt Stockholms Handelskammares rapport menar 62 procent av alla företag att det är viktigt att värna om denna integritet, vilket å andra sidan betyder att hela 38 procent inte tycker att det är viktigt, siffror som ger näring åt viss eftertanke.

Bakgrundskontroller fortsätter som sagt att öka, men intressant nog mer bland små och stora företag än bland de medelstora. Det låter vid första påseendet ologiskt, men hänger enligt Johan Treschow samman med att det för ett litet företag kan vara livsviktigt att inte ge jobbet till fel person, medan de riktigt stora företagen har egna personalavdelningar med rutiner för detta, eller alternativt delegerar sådant till rekryteringsföretag. 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.