En egen permission

Häromdagen var jag ute på min första permission under åtföljande av personal. Detta är den största mildring av mitt straff jag hittills fått uppleva. 

Att vara ute på normalpermission under åtföljande av personal, innebär att två civilklädda vakter följer med mig. Även om de har ett visst bevakningsuppdrag, är deras primära funktion att vara ett socialt stöd. Tidigare har jag bara fått vara ute på bevakade permissioner, där man eskorteras av minst tre uniformerade vakter som är beväpnade med OC-spray (en form av pepparspray) och fjäderbatong. Deras uppgift är att till nästan vilket pris som helst förhindra att man avviker.

   Skillnaden mellan de två sorternas permissioner är milsvid. Möjligheten att planera vad jag vill göra utökades. Medföljande personal var mycket mer avslappnade och nu kan jag gå ut varannan månad för att känna på friheten, tidigare var det en gång i kvartalet som gällde. Som ni säkert förstår så görs en rigorös säkerhetsbedömning innan denna typ av permissioner beviljas. En säkerhetsbedömning som jag alltså klarade. Och uppenbarligen bedömde Kriminalvården rätt, eftersom jag nu sitter och skriver ytterligare ett blogginlägg i min cell så hände ju inget.

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.