Istället för bevis

JO prickade nyligen en myndighet för att de hade använt begreppet samlad bedömning i ett beslut där det inte framgick vad det innebar. Men begrepp som sammantaget eller samlad bedömning och vad som i övrigt framkommit, används ofta i domskrivningar. Såväl åklagare som advokater är mycket kritiska mot det här.

 

– När domstolarna skriver vid en samlad bedömning eller vad som i övrigt framkommit, så är det svårt /wp-content/uploads/content/rattegang/istaellet-for-bevis/Nils-Uggla-768x1024-1.jpgatt förklara för klienten exakt vad det är som ligger bakom att han eller hon har blev dömd, säger advokaten, tillika Notarius publicus, Nils Uggla, bilden till höger. Jag tycker att man kan kräva att domstolarna är betydligt tydligare när man dömer en person till ett fängelsestraff, eller ett straff över huvud taget.

[-]– Varför använder man sådana här begrepp?

– Ja du, det är alltid olyckligt när man gömmer sig bakom sådana svepande formuleringar.

Har ökat

– Jag har uppfattningen att det har blivit mer och mer skrivningar i domar av typen sammantaget eller vid en samlad bedömning, säger
/wp-content/uploads/content/rattegang/istaellet-for-bevis/Nils-EricSchultz.JPGstatsåklagare Nils-Eric Schultz. Det där är ett oskick, för en dom ska vara tydlig. Man ska förstå varför
man blivit dömd eller frikänd.

– Sådana formuleringar är väl inte att se som juridiska?

– Precis, det är inte juridik och jag retar mig på det där. Det tyder på att man inte har gått igenom bevisningen. Det har blivit slappt vad gäller domskrivningar. Det är sämre kvalité på domarna idag än vad det var för 15-20 år sedan. Och därmed blir det svårt att överklaga, för vad fan är det jag ska klaga på?

Mörkar att bevisningen inte håller

Det här med formuleringar som sammantaget, och vid en samlad bedömning eller vad som i övrigt har framkommit, är något som advokat Peter Althin har retat sig på länge:

– Det är formuleringar som lurar ögat, säger han. Jag är oerhört kritisk och tycker att det här är ett sätt för domstolarna att komma fram till vad man ville komma fram till, men där det inte finns någon substans som styrker det hela.

/wp-content/uploads/content/rattegang/istaellet-for-bevis/PeterAlthin.JPGÄven Peter Althin, bilden till höger, understryker hur svårt det blir att överklaga en dom som har sådana här formuleringar eftersom det inte finns något att ta på.

– Ibland när jag har pläderat så har jag formulerat det som matematik och sagt att om vi antar att full bevisning ska uppnå siffran 2, men ett vittne bara når upp till 1, och den tekniska bevisning likaså. Plus kanske ytterligare ett vittne som bara uppnår 1, så ska inte domstolen se det som 1 plus 1 plus 1, som ju blir 3 när man använder begreppet sammantaget. Utan det ska multipliceras, och då blir 1 gånger 1 bara 1, och det gånger 1 blir fortfarande 1. Ibland har domstolen accepterat det här resonemanget men inte alltid.

– Har du resonerat med domare om det här?

– Ja, och jag har fått stöd för det på kurser jag hållit under ett tiotal år i Advokatsamfundets regi. Vid ett tillfälle var det en domare från Huddinge tingsrätt som sa precis samma sak. Han menade att han aldrig skulle uttrycka sig så, för det innebär att man inte tydligt och pedagogiskt har kunnat redogöra för att åklagaren har styrkt sina påståenden.

– Har det här ökat?

– Jag har för liten bild själv för att kunna påstå det, men varje gång jag ser sådana formuleringar så blir jag orolig. Det är ett sätta att gömma sig och mörka att bevisningen inte håller, säger Althin.

– Oj vad du tar i.

– Ja, men så hårt vill jag faktiskt formulera det. Läser man en dom och formuleringar som sammantaget finns med där, då kan man utgå från att bevisningen är otillräcklig.

– Eller uttrycket, vid en samlad bedömning?

– Det är ännu farligare, för det säger ju egentligen ingenting. Man får en känsla av att man i domstolen bestämmer sig för hur målet ska sluta, och sedan arbetar man sig därifrån, alltså bakifrån och fram. Ser man formuleringen vid en samlad bedömning så ska varningsflaggorna hissas enormt.

– Statsåklagare Nils-Eric Schultz har uppfattningen att det här har ökat, men du vill alltså inte påstå det?

– Nej, men det är möjligt att han har rätt. Men det kan ju också bero på att han kanske har förlorat fler mål än vad jag har gjort, säger Peter Althin och skrattar.

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.