Kerstin Skarp

Riksåklagaren står fast vid sitt beslut avseende balkongmålet

Det så kallade ”balkongmålet”, där en man blev misstänkt för att ha kastat ut sin hustru från sjätte våningen, har blivit uppmärksammat för att Riksåklagaren inte överklagade hovrättens frikännande dom till Högsta domstolen. Varvid målsägaren gjorde det och fick prövningstillstånd, vilket resulterade i att mannen dömdes för mordförsök till 14 års fängelse. Hur ser då Riksåklagaren på sitt beslut idag?

Efter att vi har tagit del av tingsrättens, hovrättens och Högsta domstolens domar i målet, läst förundersökningen och lyssnat på ljudinspelningar från rättegångarna, beslöt vi att titta närmare på det här målet. Vilket har resulterat i att det här är den fjärde artikeln på Para§raf om det här fallet. Fler följer.

Har Riksåklagaren ändrat sig?

Inte minst frågade vi oss varför Riksåklagaren (RÅ) inte hade överklagat. Vi drog slutsatsen att RÅ hade sett det som en ren bevisvärderingsfråga, och sånt tar inte Högsta domstolen (HD) upp, om den inte kan ha ett prejudicerande värde. Men det är vår slutsats, så vad anser RÅ när man nu i backspegeln vet vad som hände?

På RÅ var det Kerstin Skarp som beslutade att inte överklaga fallet till HD. Hos Riksåklagarämbetet finns det ett antal åklagare, Kerstin Skarp är vice riksåklagare, vilket innebär att hon är högst i rang efter chefen för riksåklageriet.

Mejlad intervju

Kerstin Skarp är en upptagen kvinna, så efter att under några dagar försökt komma fram och intervjua henne, mejlade vi några frågor. Som journalist är det en klar nackdel med mejlade frågor och svar, eftersom man inte direkt kan ställa följdfrågor. Men för läsaren finns det en fördel, alla frågor och svar är exakta. Det är alltså inga muntliga svar som förkortats när de förts över till skriven text, och än mindre är svaren förvrängda. Här återger vi samtliga frågor och svar:

Kerstin Skarp, du avslutar ert beslut om att inte överklaga med följande:

Utredningen i detta mål är omfattande och omständigheterna enligt min bedömning förhållandevis komplexa och särpräglade. Det är inte fråga om en sådan ofta förekommande, renodlad typsituation som lämpar sig för vägledande uttalanden av Högsta domstolen.
Det är också i målet svårt att urskilja någon tydlig bevisvärderingsfråga som Högsta domstolen skulle kunna uttala sig om på ett sätt som skulle vara av vägledning för rättstillämpningen. Målet är därför mindre väl lämpat för Högsta domstolens prövning.

I ljuset av att målsägaren fick prövningstillstånd och mannen fälldes: har du/Riksåklagaren omvärderat ert ställningstagande att inte överklaga?

Kerstin Skarp svarade: Hade vi vetat att HD skulle ta upp målet (och också utgången) så hade vi naturligtvis klagat. Men nu rörde det sig om bevisfrågor och sådana lämpar sig sällan i HD. Vi hade dessutom för några år sedan själva klagat på ett mål med samma förutsättningar som detta och inte fått prövningstillstånd och vi såg inte att det fanns anledning att tro att HD skulle göra annan bedömning nu. Det målet rörde ett mord i Haninge där en kvinna sköts till döds i sin hall framför ögonen på sina barn.

Finns det något i ovanstående utdrag ur ditt beslut som du idag, i backspegeln, skulle vilja ändra och omvärdera?

Jag står fortfarande fast vid vad som står i vårt yttrande till HD med reservation för det jag skriver ovan. Hade vi haft facit…

Hade det varit formellt möjligt, och/eller praktiskt möjligt, för RÅ att efter prövningstillståndet ha kunnat ta över målet? Om det varit möjligt, varför gjorde ni inte det?

När vi avstått från att klaga inom överklagandetiden finns det inte några förutsättningar för oss att på något sätt handlägga målet i HD.

Känner du till något fall där det hänt tidigare att RÅ inte överklagat men målsägaren har gjort det och då fått prövningstillstånd – och en fällande dom?

Jag känner inte till något likande fall.

En jävsituation?

Den tid är förbi då samma domare kunde misstänkas ha en förutfattad mening i ett mål, genom att först kunde besluta om avlyssning och därefter om häktning, för att slutligen sitta som ordförande när målet skulle avgöras i tingsrätten. Före detta statsåklagare Nils-Eric Schultz har därför ifrågasatt, i en debattartikel här på Para§raf, hur två av de tre justitieråden som beslutade om prövningstillstånd i det här målet, därefter kunde få sitta med och döma i huvudförhandlingen?

Hur ser du Kerstin Skarp på att samma justitieråd som beslutat om prövningstillstånd därefter även sitter med och dömer vid huvudförhandlingen?

Jag har inte några synpunkter på HD:s sammansättning i målet, avslutar Kerstin Skarp.

 

Av Dick Sundevall

 

Riksåklagarens beslut i sin helhet biläggs nedan.

RÅ ÅM2014 5303försöktillmordejök

 

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.