Debatt
Hans Westerlund

Demokrati är inget naturtillstånd

Av Hans Westerlund 2020-02-05

I min ungdom praktiserade jag på ett bibliotek. Man hade börjat datorisera kataloger och utlåning och när jag jobbade med det, jag blev lite fundersam kring hur det ökade möjligheterna till att kartlägga låntagarnas värderingar och intressen. Jag frågade om någon hade tänkt på det här med risker för integriteten, men jag fick inga riktiga svar.

    Jag minns också, att jag någon gång vid den här tiden, hörde en kommunpolitiker som sa på radion, att det inte fanns några faror med datorisering av bibliotek, eftersom kommunen knappast skulle missbruka informationen om folks läsvanor.

   Jag tyckte det lät väldigt naivt. Hade han inte lärt sig något av Sovjetunionen,  DDR, Nazityskland, Kina, Franco, Idi Amin, Pinochet och alla andra diktaturer och totalitära stater i Europa och övriga världen?

   Vad som skulle kunna hända, om man började kartlägga vad folk läste och sedan missbrukade den informationen? Hur sådan information skulle kunna användas för kontroll och utrensningar?

   Något år senare kom Salman Rushdie-affären med Satansverserna och plötsligt insåg fler att känslig information kanske behövde ett rejält skydd. Inte från staten dock, utan skydd från utomstående. Och i dag är vi mer kartlagda än vad vi någonsin varit under historien.

   Men det som egentligen störde mig mest, var att en politiker, en som hade som uppgift att upprätthålla demokratin, inte förstod att demokrati och respekten för individen inte var något man kunde ta för givet.

   För även om han kanske var en snäll man, som inte ville någon något illa, hur skulle man kunna vara säker på att de som styrde om tio, tjugo eller femtio år också var snälla?

   Demokrati är inget naturtillstånd för stater, tvärtom. Ser vi historiskt och globalt, så är demokrati undantaget. Det system vi har i dag, har därför inte tillkommit av en slump eller för att det har varit det enklaste sättet att organisera sig på. Det är resultatet av hårt arbete under århundraden, många motsättningar, mycket resonerande och många erfarenheter av vad som händer när det blir fel.

   Resultatet av denna process för att skapa demokrati har kodifierats i sådant som Regeringsformen, Förvaltningslagen, Rättegångsbalken och Polislagen. I dessa lagar finns otaliga regler, som syftar till att skydda individen mot övergrepp från det offentliga.

   Som syftar till att upprätthålla demokrati och hålla diktatoriska eller totalitära tendenser borta från det allmännas utövande av makt över medborgarna. Dessa regler är inte naturlagar: de är inte statiska och oföränderliga över tid. Tvärtom.

   Men hur många känner egentligen till detta? Hur många förstår egentligen hur vårt system fungerar och tankarna bakom? Det är tydligt, både när man läser i sociala medier och när man hör politiker uttala sig, att man inte ska utgå från några djupare insikter i de här frågorna. Varför är det så?

   I skollagen skriver man i syftet med utbildningen i skolan att:

 ”Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.”

   I den nuvarande läroplanen skrivs mycket om demokratiska värderingar, principer och processer, men även i den gamla Lgr80, som gällde på min tid, tryckte man på att skolan aktivt skulle verka för att eleverna skulle respektera demokratiska värderingar.

   Alla som har gått i svensk skola, borde därför ha demokratiska värderingar och principer som en del av sin allmänbildning. När man läser inlägg i sociala media eller hör uttalanden från olika politiker, så kan man dock bli tveksam till hur väl skolan lyckats med detta under de senaste trettio, fyrtio åren.

   Om jag nu ska spekulera, så tror jag att det är kopplat till att vi så sällan talar om hoten mot demokrati. Inte då främst externa hot, som är förhållandevis lätta att uppmärksamma, utan hot som beror på att man inte fått lära sig vad de demokratiska reglerna är tänkta att skydda mot.

   Vi får inte vara naiva och tro att demokrati är något naturligt eller självklart och att Sverige på något sätt är vaccinerat mot anti-demokratiska tendenser. Vi måste i stället ha en bättre förståelse för hur förtryck, diktatur och totalitära stater fungerar och varför de finns.

   Hur, i bland, ogenomtänkta beslut med små steg och i bästa välvilja, kan leda till att vågskålen tippar över. Hur en demokrati alltid lämnar dörren till sin egen undergång olåst.

   Vi måste också vara mer medvetna om de mekanismer som finns i de olika regelverken och hur de är tänkta att skydda oss. Denna medvetenhet måste finnas hos alla, inte bara hos jurister eller offentliga tjänstemän.

   Varje riksdags- eller kommunpolitiker måste känna till det, för de har makten att ta bort eller utöka skydden. Och även varje medborgare, som vill leva i ett demokratiskt samhälle, behöver känna till det.

   Den djupare förståelsen för vad demokrati handlar om – inte bara värderingar eller hur många riksdagsledamöter det finns – utan frågor om makt och frihet, kontroll och självbestämmande, staten och individen, måste lyftas fram som en av de viktigaste frågorna i skolans uppdrag.

 

Av Hans Westerlund

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Hans Westerlund arbetar sedan drygt tio år som personligt ombud, där han stöttar personer med psykisk ohälsa i kontakten med myndigheter och vård. Tidigare har han arbetat inom kriminalvården och Försäkringskassan. Han har ett långvarigt intresse för samhällsfrågor och med en utbildningsbakgrund inom både socialantropologi och psykologi, tycker han det är viktigt att kunna ha många olika perspektiv.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.