Kan vi räkna med att staten alltid är god?

Av Michael Pålsson 2021-05-25

I den allmänna viljan att bekämpa brott övertrumfar politikerna numera varandra. Är det inte förslag på slopad straffrabatt för unga så är det anonyma vittnen, ökad kameraövervakning, inlåsning av människor på obestämd tid, användande av främmande makts övervakningssystem, signalspaning och massövervakning. Men är det någon som ens tänkt tanken att staten inte alltid är god?

När politiker diskuterar hur brottsligheten ska bekämpas finns det inget stopp på uppfinningsrikedomen avseende straff och övervakningsmetoder.

Det tycks allt mer som att det bästa för landet är att betrakta oss alla som potentiella brottslingar och bura in oss.

Oskyldighetspresumtionen, alltså att betraktas som oskyldig intill dess motsatsen bevisats, tycks vara bytt mot en ny skyldighetspresumtion. Dessutom, allt som över huvud taget är tekniskt möjligt att göra för att minska brottsligheten ska också göras oavsett konsekvenser för oskyldiga människor.

Den som inte registrerar sitt DNA, låter sig kameraövervakas och tillåter staten fullt tillträde till telefon och dator har automatiskt något att dölja och borde buras in. På obestämd tid. Den personliga integriteten och friheten är numera blott ett minne.

Aningslösheten hos både politiker och allmänhet är närmast häpnadsväckande. Det är som att vi så länge levt i ett bra land med en god stat, att vi inte har fantasi nog att föreställa oss att staten kan komma att missbruka sina överlägsna verktyg och sitt våldsmonopol.

Begreppet rättssäkerhet tar, liksom begreppet rättsstaten, enligt min mening avstamp i motsatsförhållandet mellan staten och den enskilde. Rättssäkerhet innebär att individen kan hävda sina lagstadgade rättigheter såväl mot andra individer som mot staten.

Utan rättssäkerhet är det heller ingen fri demokrati och medborgarna är inte fria. Det borde räcka att titta på Kina eller Nordkorea, båda gamla kommuniststater, för att inse vad som händer medborgarna när ingen rättssäkerhet finns.

Godtyckliga arresteringar, ingen yttrandefrihet, interneringsläger, full kontroll på medborgarna. Det borde också räcka med att snegla åt Ungern, Polen och Turkiet för att inse hur fort utvecklade demokratier kan utvecklas negativt.

Här kan många invända att även om alla politiska förslag för att minska brottsligheten är ingripande för oss oskyldiga, så är åtgärderna ändå att föredra eftersom risken för att utsättas för brott också är ett ingrepp i människans frihet. Och visst är det så.

En människas frihet får inte innebära en annan människas ofrihet. Staten har ett ansvar för vår trygghet och har just därför våldsmonopol och överlägsna resurser.

Brottsbekämpningen får emellertid aldrig gå så långt att allas vår frihet bara är skenbar. För i så fall har vi bara bytt bort en ofrihet mot en annan.

Med införande av anonyma vittnen, övervakningsmöjligheter av även icke brottsmisstänkta avhänder vi oss nämligen vår frihet till förmån för staten.

Problemet är dessutom att den frihet politiker en gång tillskansat sig från oss medborgare av olika skäl, historiskt sett aldrig lämnats tillbaka. Det kan möjligen kännas tryggt nu – men hur kommer det att kännas när en politiker med auktoritära böjelser får makten?

Historiens dom riskerar bli hård över de politiker, men också åklagare och poliser, som nu slåss för allt större möjligheter att övervaka enskilda, även icke misstänkta, och föra oss in i det totalitära mörkret.

 

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Michael Pålsson är advokat på Juhlin & Partners, med expertis inom avtalsrätt och arbetsrätt. Han har ett stort intresse för rättsfilosofi och är bland annat författare till boken ”Om frihet i vår tid”.
Läs mer på www.michaelpalsson.se
Michael är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.