Debatt

Sex konkreta förslag för att minska återfallen i brottslighet

Publicerad 2021-07-20

Undertecknade som är intagna på anstalten Saltvik, vill härmed göra våra röster hörda i debatten om brott och straff. Vi hävdar att syftet med kriminalvården måste vara att minska våldsspiralen och annan brottslighet i samhället och inte att, som idag, förvärra den.

Samhällsdebatten om brott och straff handlar idag nästan uteslutande om gängbrottslighet, fler poliser och hårdare straff men väldigt få vill diskutera den viktigaste frågan, nämligen vad man ska göra med dem som är frihetsberövade för att de inte ska återfalla i brott.

Överbeläggningen på landets anstalter och häkten tillsammans med den totala bristen på sysselsättning är en perfekt grogrund för bråk och konflikter.

När Kriminalvården det senaste året även har tagit bort möjligheten till obevakade besök och möjligheten att ringa till anhöriga via INTIK-systemet ökar isoleringen ytterligare vilket har skapat en ytterst farlig situation för personal och intagna.

Detta kan vi nu också se i statistik från Kriminalvården. Våld och hot mot personal och intagna har ökat markant det senaste året.

Kriminalvården har sedan något år tillbaka stoppat möjligheten för intagna att studera på universitet och högskolor. Det är också stopp för studier på gymnasienivå för de som redan har examen, samtidigt får intagna inte heller studera på Komvux för att höja sina betyg.

Studier ska nu ske på fritiden, inte som den huvudsakliga sysselsättningen. Sammantaget innebär dessa åtgärder att de allra flesta intagna inte längre får möjligheten att studera alls.

Kriminalvården prioriterar istället SFI för intagna som ändå ska visas ut ur landet efter avtjänad tid!

Myndigheten har också infört en regel som innebär att intagna på häkten och säkerhetsklass 1-anstalter endast kan ringa till fast telefoni, samtidigt som Telia tar bort alla kopparledningar i Sverige, vilket har lett till att intagna i praktiken inte längre kan ringa till sina anhöriga. Detta samtidigt som besök har stoppats helt på grund av Corona-pandemin.

Problemet med denna typ av isolering av intagna är att de helt förlorar kontakten med samhället och uteslutande endast har kontakt med andra kriminella i samma situation och förhållanden som de själva, det vill säga andra som också är frihetsberövade.

Det omöjliggör i princip den återanpassning som myndigheten har som uttalat mål i fängelselagen.

Dessa repressiva åtgärder sker samtidigt som det är överbeläggning på samtliga anstalter och att det i princip helt saknas sysselsättning, förutom meningslösa jobb som att sortera muttrar eller sy postsäckar och till och med dessa arbeten är det få förunnat att kunna delta i på grund av överbeläggningen.

Vidare har myndigheten också det senaste året tagit bort möjligheten för intagna att motta pengar från utsidan och därmed har kioskerna i princip helt försvunnit på anstalter och häkten.

Med andra ord har åtgärden även drabbat de kioskägare som hade som delvis eller huvudsaklig inkomst att serva intagna på häkten och fängelser med diverse tjänster och varor.

Vi kan redan se den negativa effekten av dessa åtgärder. I statistiken från Kriminalvården, avseende ökningen av våld och hot mot personal och intagna. Vi befarar att detta bara är början, om inte situationen förändras kommer det att leda till regelrätta upplopp.

Stämningen är explosiv på landets anstalter och häkten. Vi ser också framför oss att detta kommer att leda till stora problem när de frustrerade intagna kommer ut till ett samhälle som de inte har haft kontakt med på flera år.

Nedan föreslår vi sex konkreta åtgärder som kan vända denna trend och minska återfallen i brott. Detta i syfte att skapa ett tryggare samhälle för alla:

1. Gör studier obligatoriskt för alla intagna på häkten och anstalter. Utbildning är det enda som kan förbättra möjligheten till återanpassning. Som det är idag så har man i princip inga rättigheter som frihetsberövad men det är frivilligt att studera, även för de som är unga och inte har någon gymnasieexamen.

2. Stötta kontakten med anhöriga, istället för att bryta den. För att en intagen ska ha en rimlig möjlighet till återanpassning i samhället efter villkorlig frigivning krävs en social kontext på utsidan. Om man, som idag, bryter alla kontakter med anhöriga så kommer intagna ut med uteslutande kriminella kontakter, det vill säga andra intagna som man träffat under tiden som frihetsberövad.
Dessutom finns det idag tusentals barn som växer upp med en förälder i fängelse och dessa barn riskerar att helt förlora kontakten med sin mamma eller pappa på grund av de minskade möjligheterna till besöks- och telefontillstånd.
Detta riskerar att resultera i långsiktigt negativa konsekvenser för dessa barn och därmed för samhället i stort, med nästa generation alienerade barn som har berövats kontakten till en förälder av staten.

3. Inför ett förmånssystem som ger alla som sköter sig i fängelset möjlighet till utslussning. Det skulle skapa ett incitament till att studera och sköta sig. Ge intagna möjligheten till att påverka sina liv i positiv riktning.
Idag ges möjligheten till utslussning, inte på grund av hur man sköter sig under verkställigheten, utan på en vag och svepande riskbedömning med utgångspunkt i domen, vilket leder till att intagna ställs inför ett fait accompli och därmed saknar motivation till skötsamhet och studier.
Det sker inte heller någon uppföljning på hur träffsäkra dessa riskbedömningar är utan de är helt ovetenskapliga och godtyckliga till sin natur.

4. Avskaffa all programverksamhet som saknar vetenskaplig grund. Många program är idag bara bortkastade tidsfördriv. Det enda som i reell mening kan minska återfallen i brott är utbildning och ett bra kontaktnät på utsidan.
Har man ingenstans att bo eller en vettig försörjning när man friges så är risken för återfall överhängande. Oavsett hur många – ofta meningslösa – program man har genomgått.

5. Avskaffa meningslösa jobb på anstalter. Att sortera skruvar och sy postsäckar kommer inte att leda till någon som helst förändring eller skapa förutsättningar för återanpassning. Tvärtom.
Gör istället studier obligatoriskt, vilket kan leda till en varaktig förändring och i verklig mening en möjlighet till ett normalt liv efter frigivning.

6. Sätt de som ska utvisas i ett separat fängelse. Det finns ingen anledning att slösa resurser på människor som ändå inte ska vara kvar i landet. Skilj därför dessa intagna från intagna som aktivt vill arbeta för att skapa möjligheter till en varaktig förändring och därmed kunna integreras i samhället som laglydiga medborgare.

Om dessa förslag skulle genomföras skulle förekomsten av misskötsamhet, så som våld och hot mot intagna och personal, på anstalter och häkten minska drastiskt samtidigt som risken för återfall skulle minska.

Den avgörande faktorn gällande risken för återfall i brott är inte hur länge man sitter i fängelse utan vad man gör med tiden då man är där. Kommer man ut drogfri, med en utbildning och med starka band till anhöriga så har man mycket goda förutsättningar för att kunna leva ett laglydigt liv. Annars är det näst intill en utopi.

Idag går Sverige i direkt motsatt riktning vilket kommer att få förödande konsekvenser på några års sikt. Fortsätter Kriminalvården på den inslagna vägen befarar vi att Sverige kommer att drabbas av en våldsspiral och en brottsvåg som saknar motstycke i modern tid.

 

Av Eddie Jobe och Max E Serwin
Fenix-bunkern, anstalten Saltvik


Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.