Debatt

Ska livstidsstraff få avkunnas slentrianmässigt?

Av Dick Sundevall 2021-08-02

I veckan inleds huvudförhandlingen vid hovrätten i Malmö där en 29-årig man överklagat sin livstidsdom efter att han i tingsrätten fällts för anstiftan till mord. Åklagarens viktigaste bevis för den fällande domen mot mannen som i medierna kallats ”El Patron” har varit chattmeddelanden i den krypterade mobilappen PGP (Pretty good privacy).

PGP är en av de krypterade mobilappar som i likhet med Encrochat har lett till kännbara påföljder. Bevisningen har i flera fall tillmätts sådan styrka att den lagts till grund för fängelse på livstid.

I målet mot mannen som påståtts vara ”El Patron” väcks ett antal berättigade frågor med tanke på hur polis och åklagare har säkrat bevisningen. Dessutom ställs frågan på sin spets om domarkåren har tillräcklig kunskap för att i det här specifika fallet kunna genomföra en samvetsgrann bevisvärdering?

Och – har tingsrätten vid sin bedömning förstått innebörden av den stora osäkerhet som åklagarens expertvittne från NFC gav uttryck för?

I förhör förnekar den dömda mannen att han haft tillgång till en mobil med PGP funktion. Polis och åklagare har inte heller återfunnit den mobil som mannen påstås ha skickat meddelanden ifrån. Tingsrätten slår trots detta fast att det i en Blackberrymobil återfinns PGP chatmeddelanden där den här mannen är avsändaren.

Till stöd för den krypterade bevisningen presenterades en utredning utförd av NFC och därutöver vittnesförhör med IT-forensiker.

Av NFC:s utredning framgår att inte någon av myndighetens slutsatser kunnat bekräftas då man saknat enheter med samma uppkoppling och konfiguration som den beslagtagna mobilen. De foton som lagts fram som bevisning har åstadkommits genom att man fotograferat av det som kunnat observeras på mobilskärmen.

Trots att NFC alltså inte kunnat ta sig in i den beslagtagna mobilen för att få bekräftat att det som visas på skärmen är autentiskt med och speglar metadata i mobilen har fotografier av mobilskärmen lagts till grund för ett livstidsstraff.

Det har alltså inte varit möjligt att undersöka eventuella felkällor som EFAIL eller om meddelanden manipulerats genom ett Man-in-the-middle (MITM) förhållande.

Man kan omöjligt veta om de fotograferade meddelanden som presenterats är en produkt av sårbarhet som framkallas av nycklars sårbarhet, giltighet eller buffertöverskridning.

Det tycks ha gått inflation i domstolarnas okritiska förhållningssätt till de nya bevismedel som PGP är en del av. Innan en domstol meddelar lagens strängaste straff så måste det rimligen föregås av en strikt prövning, med stor ödmjukhet inför komplexiteten hos i det nu aktuella fallet PGP.

Och – det inte minst när åklagarens expertvittnen uttalar att ”vi vet inte” i de mest väsentliga frågorna.

Även om man från åklagar och domstolshåll numera betraktar dekrypterade mobiler som jämställda med en slags helig graal så får inte hanteringen av dessa var helt godtycklig.

I Malmömålet har åklagarens expertvittnen uttalat att man inte vet om meddelanden som funnits i chatten har raderats, manipulerats eller tillförts chatten av en tredje man.

Man har utgått ifrån att mannen man dömt är ”El Patron” trots att det på sociala nätverk som Facebook, Instagram, Snapchat och inte minst på spelsajter finns ytterligare tusentals som utger sig för att vara just ”El Patron”. Samma sak gäller ett annat alias i målet ”Reload” som förekommer lika frekvent på sociala medier.

Någonstans torde det rimligen vara så att domstolen bör handla efter principen ” ju allvarligare anklagelser desto högre krav på bevisning”.  I den utredning som NFC företagit och som redovisas i förundersökningsprotokollet sägs ; ”Observera att slutsatser i detta utlåtande endast bygger på observationer gjorda i enheten (Blackberryn)”.

NFC hävdar missvisande att man observerat vad som förekommit i Blackberryn – trots att man inte lyckats ta sig in i den.

Man har inte lyckats lyfta ut den metadata och information inifrån enheten som är nödvändig för att bekräfta något av de påståenden som utpekat den 29-åriga mannen som avsändare till de meddelanden som tillskrivits honom. Alltså något som inte kan göras genom att låta fotografera av en mobilskärm.

Enligt 35 kap. 1§ rättegångsbalken ska rätten avgöra vad som är bevisat i målet efter en samvetsgrann prövning. En sådan prövning får naturligtvis inte bygga på spekulationer eller lösa antaganden. Särskilt inte när man står i begrepp att meddela en livstidsdom.

När åklagarsidans expertvittnen uttrycker osäkerhet och inte ens kan bekräfta de resultat som deras egen undersökning resulterat i, saknas skäl för domstolen att tillmäta bevisningen värde helt oavsett åklagarens påståenden kring bevisningens styrka. Den typen av bevisning kan helt enkelt inte läggas till grund för ett livstidsstraff.

Domstolarnas alltmer okritiska förhållningssätt inför en såväl formellt som materiellt oklar bevisning är djupt problematisk. Vid en samvetsgrann prövning av bevisning krävs kunskap kring den bevisning som lagts fram. Den kunskapen saknas i dagsläget och risken för felaktiga domar är därmed uppenbar.

En opartisk domstols skyldighet är att visa ödmjukhet inför den utbredda okunskap som förekommer avseende krypterade mobilappar som PGP och inte låta bevisningen kring dessa hanteras lättvindigt.

 

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör och ansvariga utgivare men hans krönikor och debattartiklar är inga ledare, utan högst personliga tankar och funderingar.
I närmare 40 år har han arbetat med rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och dokumentärfilmer. Åtta böcker och många tusen artiklar genom åren.
Dick är mångfalt prisbelönt som journalist och författare med utmärkelsen Guldspaden och annat. Mest stolt är han över Ordfronts Demokratipris, ”för då väljs man ut bland hela befolkningen”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.