Debatt

Är kränkning av staters suveränitet något som bara gäller ibland?

Publicerad 2022-05-22

I samband med att Vladimir Putin uppgav att han till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, sände fredsbevarande styrkor har frågan om staters territoriella suveränitet onekligen ställts på sin spets.

Samtliga USA-allierade länder har hakat på de mot Ryssland riktade sanktionerna och med hela handen fördömt Putins agerande.

Tillsammans skanderar Putins antagonister att han, i egenskap av auktoritär president, inkräktar på annan stats territorium och att Ukraina är en suverän stat innebärande att ingen annan stat får utöva makt på dess territorium.

Av suveränitetsprincipen följer att varje stat har exklusiv jurisdiktion inom sitt territorium. En verkställighetsåtgärd eller annan maktutövning på annan stats territorium utgör därmed en klar suveränitetsinkränkning, såvida inte staten har materiell kompetens, det vill säga kan lagstifta med bindande verkan för andra stater.

I samband med att ett ryskt stridsplan nyligen kränkt svenskt luftrum uppgav försvarsminister Peter Hultqvist till Ekot att ”Förfarandet är oacceptabelt, vi kommer självklart att agera diplomatiskt mot detta. Svensk suveränitet ska alltid respekteras.”

Hade det inte varit för att Sverige, i likhet med flera andra EU-länder, förklarat Rysslands ambassadörer persona non grata hade förmodligen ambassadören kallats upp till möte.

För följden av att främmande makt kränker svenskt territorium blir just att ambassadören kallas upp till möte av Utrikesdepartementet där vederbörande får motta en protest samt att eventuellt behöva förklara agerandet.

En annan högaktuell suveränitetskränkning är den om EncroChat, där franska brottsutredande myndigheter urskillningslöst avlyssnade tiotusentals abonnenter, av vilka merparten befunnit sig utanför franskt territorium.

Den vidtagna åtgärden innebär att de utövat exekutiv jurisdiktion utanför eget territorium, det vill säga de har kränkt andra staters suveränitet, däribland Sveriges.

Av den svenska rättsordningen följer att inhemsk domstol, på begäran av åklagare, beslutar om tillstånd till hemliga tvångsmedel, såsom avlyssning av elektronisk kommunikation, på sitt territorium.

Om främmande makt vidtar åtgärder som uteslutande är ämnade åt inhemskt görande innebär det att den verkställande staten, i förekommande fall Frankrike, inkräktat på den andra statens territoriella suveränitet.

När främmande makt kränker Sveriges suveränitet agerar behörig minister omedelbart, i alla fall när det kommer till Ryssland. I EncroChat-ärendena lyser dock ministerns agerande med sin frånvaro.

Är det då inte på sin plats att advokaterna i de olika EncroChat-ärendena får kalla justitieminister Morgan Johansson till möte så att han får förklara hur EncroChat-materialet kommit Polismyndigheten tillhanda?

Hur tillförlitligt materialet är, hur det kommer sig att reaktionerna av den franska suveränitetskränkningen uteblivit och hur det kommer sig att behörig myndighet inte agerade resolut när de franska åtgärderna uppenbarades?

Om inte av justitieministern så av vem ska ansvar utkrävas? Sveriges representant vid det europeiska åklagarkollektivet Eurojust, Solveig Wollstad, vägrade som bekant att inställa sig i rätten och åberopade diplomatisk immunitet.

En kränkning av en annan stats territoriella suveränitet är trots allt en kränkning oavsett om den verkställs av Frankrike eller Ryssland. Agerandet från Sverige måtte således ske på samma sätt oaktat vem boven är.

Av Eddie Jobe, Hassan Malla och Namo Talani
Fenixbunkern, anstalten Hall

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribenternas.


Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.