Debatt

Går det att köpa en fällande dom?

Naturligtvis är det inte så i Sverige, svarar säkert de flesta på frågan i rubriken. Det hade jag också svarat – till för några veckor sedan. Men en dom i Högsta domstolen har resulterat i att jag inte är så helt säker på det.

   Tanken med det svenska rättsystemet är att alla ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett privatekonomin. Är du misstänkt för ett brott så står staten för advokatkostnaderna oavsett om du blir dömd eller inte.

   Har du mot förmodan en engagerad advokat som låter göra egna undersökningar med hjälp av olika experter, kan advokaten maximalt vara säker på att få tillbaka 10 00 kronor för dessa utlägg. Det räcker inte långt.

   Alltså har vi ett system som syftar till att var och en ska ha samma möjligheter och rättigheter som misstänkt, oavsett sina privata ekonomiska förutsättningar.

   Men ibland har den misstänkte så gott om pengar att han eller hon privat kan bekosta dessa undersökningar. Har inte den misstänkte via sin advokat fått igenom att vissa undersökningar ska utföras, så kan dessa alltså bekostas privat. Alternativt att man vill ha en second opinion om något och därför bekostar en extra undersökning, eller yttrande över en bevisning. Och får fram det av någon expert på området.

   Så skedde för några år sedan då en man i Skåne åtalades för ett gammalt mord. Han var till åren kommen och insåg att han sannolikt skulle sluta sina dagar i fängelse om han dömdes. Så han tog beslutet att satsa sina besparingar på ett extra starkt försvar och bekostande av egna undersökningar. Det blev två av landets främsta brottmålsadvokater som företrädde honom, Johan Eriksson och Lars Kruse. Därtill räckte pengarna till nya undersökningar av de tekniska bevisen, och yttranden från bland annat utländska experter på området.

   Efter snart 40 års erfarenhet av det svenska rättssystemet har jag svårt att komma på något enda fall där den åtalade har haft en starkare uppställning på försvararsidan. Och – han blev frikänd.

   Om han var skyldig eller inte, har jag inga åsikter om. Har inte satt mig in i målet till den grad att jag kan ha någon uppfattning om det. Han blev frikänd och därmed ska han betraktas som oskyldig.

   Men – hade han blivit frikänd utan dessa två toppadvokater och de undersökningar och yttranden han bekostade? Det får vi aldrig veta.

   Jag kan leva med det här, även om det haltar lite i förhållande till grundtanken i det svenska rättegångssystemet. Åklagarsidan har enorma utredningsresurser och advokater har i princip inga alls – i Sverige. I det här fallet så jämnades det ut lite.

   Hellre tio skyldiga som går fria än en oskyldig som döms, är ingen gammal floskel. Det utgör tvärtom själva grunden för att man ska dömas utom rimligt tvivel.

   Men kan det tvärtom bli så att målsägarsidan har pengar till att komplettera förundersökningen med egna undersökningar och utlåtanden, och därmed få någon fälld i Högsta domstolen? Det handlar i så fall om en person som har blivit frikänd i hovrätten. Om så sker finns det anledning att börja oroa sig för rättsäkerheten. Då blir det allt annat än i överensstämmelse med tanken att man ska ha samma möjligheter och rättigheter när man blir misstänkt för ett brott – oavsett privatekonomi.

   Det var vad som hände i Högsta domstolen i det så kallade ”balkongmålet”. Frågan var om en man hade kastat ut sin hustru från sjätte våningen eller om det var ett självmordsförsök? Eller möjligen en ren olyckshändelse?

   Hon överlevde fallet men fick livshotande skador. Tingsrätten dömde mannen till nio års fängelse för mordförsök. Svea Hovrätt frikände honom med röstsiffrorna 3-2. En av de som ville döma honom och därför reserverade sig var hovrättsråd. Alltså en av juristdomarna.

   Sådant brukar innebära att Riksåklagaren (RÅ) överklagar till Högsta domstolen (HD). En enig tingsrätt ville alltså fälla mannen och två av fem i hovrätten, varav ett hovrättsråd, ville också fälla honom. Men Riksåklagaren beslutade, efter att ha satt sig in i målet, att inte överklaga till HD. Varför?

   Rimligen var det inte för att man tyckte att den här mannen skulle slippa en ny rättegång. RÅ:s uppgift är att se om målet kan ha ett prejudikatintresse. Att RÅ inte överklagande kan alltså bara bero på att man inte kunde se någon möjlighet till att HD skulle ge prövningstillstånd på den grunden. Alltså överklagade inte RÅ.

   Ibland kan sånt här vara närmast obegripligt för en utomstående men i det här fallet är det fullt begripligt om man tittar närmare på det hela. Ett överklagande hade endast handlat om bevisvärdering, och sånt tar inte HD upp. Man gör det inte – och man ska inte göra det. Alltså ansåg RÅ att det inte fanns någon grund för att överklaga det här målet.

   Men då hände det unika: Målsägaren, alltså hustrun, överklagade via sitt målsägarbiträde. Det är fullt möjligt men försvinnande ovanligt. I sin överklagan hävdade målsägarbiträdet att det var av principiell betydelse för rättsskipningen att HD tittade på det här fallet i förhållande till vad som ska vara tillräckligt för en fällande dom.

   Det kan ju låta vettigt. Men jag har läst hundratals sådana överklaganden och resningsansökningar genom åren, där advokater hävdar att bevisvärderingen i målet har just en sådan övergripande principiell betydelse. Men aldrig varit med om att HD köpt det argumentet. Utan överklagandet eller resningsansökan har blivit avvisad eftersom det bara handlat om bevisvärderingar.

   Dock inte denna gång. Målsägaren beviljades prövningstillstånd och därmed togs målet upp i HD. Hur mycket det berodde på att målsägarens familj privat hade betalat för olika undersökningar och yttranden, och fått fram något som möjligen skulle kunna benämnas ny bevisning, är svårt att säga. Men tveklöst hade det betydelse när Högsta domstolen sedan fällde mannen och dömde honom till 14 års fängelse för mordförsök. HD plussade alltså på tingsrättens dom med fem år extra.

   Att en av målsägarsidans experter som kraftfullt och tveklöst yttrade sig om olika blodfläckars uppkomst i lägenheten inte alls var någon expert på blodspår, utan var skjutvapenexpert, var ingenting som HD reagerade inför. Och att andra experter, några professorer, klargjorde att platsen där kvinnan landade inte alls behövde innebära att hon hade kastats ut från balkongen, var tydligen inte heller något som HD ansåg ha någon avgörande betydelse.

   Men ­– frågar sig nu kanske en och annan otålig läsare, påstår du därmed att mannen är oskyldig? Nej, det vet jag inte. En del talar för att det är ett mordförsök, annat för att det är ett självmordsförsök. Alternativt ett dramatiskt utspel från kvinnans sida som slutar med att hon liggande på balkongräcket halkar i snön och ramlar ner.

   Vad jag påstår är att det var helt begripligt att RÅ inte överklagade hovrättens friande dom. Och att jag har stor förståelse för att hovrätten inte var enig, eftersom det finns gott om faktorer som pekar åt olika håll. Vad som inte är lika begripligt och förståeligt är att HD gav prövningstillstånd och sedan kunde döma mannen på det underlag som lades fram.

   Statsåklagare Nils Eric Schultz frågade i en artikel här på Para§raf igår om den här mannen verkligen fick en rättvis rättegång? Det är en befogad fråga.

   Ska det vara möjligt att få någon fälld i Sverige om man har tillräckligt med pengar för att kunna köpa in nya undersökningar och experter, vars yttranden kan leda till en fällande dom – är en annan befogad fråga.

   Det finns mycket att gräva i avseende det här fallet. Därför har vi tillsatt en grupp på Para§rafs redaktion som arbetar med det. De två artiklar vi publicerat den här veckan är bara början.

 

Av Dick Sundevall

 

   Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör men hans krönikor och debattartiklar är inga ledare, utan högst privata tankar och funderingar.

I drygt 30 år har han arbetat med rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och dokumentärfilmer. Åtta böcker, senast Det farliga Sverige, och några tusen artiklar genom åren.

Dick är mångfalt prisbelönt som journalist och författare med utmärkelsen Guldspaden och annat. Mest stolt är han över Ordfronts Demokratipris, ”för då väljs man ut bland hela befolkningen”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.