Debatt

Emilie Hillert

De så kallade ”säkra” områdena i Afghanistan

Så kom äntligen det rättsliga ställningstagandet. Det som så många hade väntat på, längtat efter, satt sitt sista hopp till. Migrationsverkets rättsliga ställningstagande angående säkerhetsläget i Afghanistan.

   Den 29 augusti 2017 var det äntligen här. Med buller och bång. Nu skulle ordningen bli återställd, liv räddas undan döden och människor skulle äntligen få känna ett uns av trygghet. I vart fall för en stund.

   Men icke då. Bullret som spred sig var inte ljudet av fanfarer, glädjerop och lyckönskningar. Det ljud som följde var tårar, hjärtskärande skrik, och högljudda protester.

   För inte var det något livräddande ställningstagande som meddelades. Tvärtom. Som så många gånger förr valde Migrationsverket att tolka den lagstiftning som finns med allra största restriktivitet. Att återigen begränsa dess tillämpningsområde in på bara decimalen.

   Sedan dess har de mest fördomsfulla och inskränkta, de ofta minst pålästa och insatta, slagit sig för bröstet. Ord som vad var det vi sa har ekat mellan de trånga väggarna i de trångsyntas hem. Nära följt av påståenden som att ”det är mindre risk att dödas i Afghanistan än i Skåne ”.

   Dessa röster har blivit så höga och bullriga att de snart börjar tro på sig själva. Sannolikt bara för att de inte hör någonting annat. Precis som nyligen när ett uttalande på samma tema snabbt gick från att vara en norgehistoria till att bli en svensk sanning. Händelseförloppet är noga kartlagt och finns redovisat i Thord Erikssons artikel i DN publicerad 2017-08-27.

   Kortfattat började det med att en artikel från en norsk tidning om situationen i Afghanistan delades av en svensk pr-konsult på sin Facebooksida. Delningen leder till tweets som leder till fler delningar som leder till blogginlägg som leder till artiklar och uttalanden. Samtliga uttalanden som görs syftar till att hävda uppfattningen att bara två av Afghanistans 34 provinser är otrygga, och budskapet sprids i lavinartad fart.

   Så vilken nyhet låg då till grund för den norska ursprungsartikeln? Jo den norska migrationsmyndigheten hade meddelat att säkerhetssituationen i två av Afghanistans provinser var så allvarlig att varje enskild asylsökande är skyddad mot att återvända dit.

   Nyheten låg i att säkerhetsläget i Afghanistan hade förvärrats, och var mindre säkert än tidigare. Det finns inget i den norska rapporten som stödjer påståendet om att det bara är otryggt i två provinser. Tvärtom. Detta har även chefen för den norska migrationsmyndigheten sökt klargöra, men han tycks tala för döva öron.

   Att upphovsmannen officiellt dementerat att uttalandena, som blev frön till norgehistorian, hade den innebörd som de senare tillskrevs tas det således ingen hänsyn till. Norgehistorien lever vidare precis som vilken Bellmanhistoria som helst. Men inte påstås det väl på fullaste allvar att Bellmanhistorier är baserade på sanning?

   Nåväl. I dessa tider då många tycks ha svårt att veta vad man kan tro på och inte så är det väl lika bra att gå till botten med frågeställningen.

  • Är det frid och fröjd i Afghanistan?
  • Påstår ens Migrationsverket att det är fred i Afghanistan?
  • Finns det något stöd i Migrationsverkets rättsliga ställningstagande för att det är mindre risk att dödas i Afghanistan än i Skåne?

   Svaret är lika enkelt som uppenbart: Nej. En längre version av svaret är: Nej, inte alls. En genomgång av det senaste rättsliga ställningstagandet, som många använder som ett slagträ för att hävda sin rätt angående att det är säkert att vistas i Afghanistan, ger följande vid handen.

Klicka på kartan ovan för att kunna avläsa den bättre.

   I två provinser anser Migrationsverket att den rådande situationen av generellt våld är så allvarlig att var och en riskerar att utsättas för behandling i strid med artikel 3 Europakonventionen. Det är vad som i vanlig folkmun kallas för krig. I dessa två provinser erkänner Migrationsverket att det är livsfarligt att vistas.

   Det finns således, enligt Migrationsverket, en uppenbar risk för alla som vistas i dessa provinser att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Migrationsverkets slutsats är att ingen ska behöva återvända dit.

   Säkerhetsläget i alla andra provinser i hela Afghanistan förutom två, är sådant att det enligt Migrationsverket uppfyller kraven för att det ska råda inre väpnad konflikt. En inre väpnad konflikt kräver att tre krav är uppfyllda;

  • De svåra motsättningarna mellan befolkningsgrupperna innefattar utdragna och alltjämt pågående stridigheter, antingen mellan väpnade regeringsstyrkor och en eller flera andra organiserade väpnade grupper, eller mellan två eller flera sådana grupper som strider mot varandra.
  • Stridigheterna är av sådan karaktär att de går utöver vad som kan klassas som inre oroligheter eller vad som endast utgör sporadiska eller isolerade våldshandlingar.
  • Det är utmärkande för civilbefolkningens situation att det våld som konflikten för med sig är urskillningslöst och så allvarligt att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson genom sin blotta närvaro skulle löpa en verklig risk att utsättas för ett allvarligt och personligt hot mot liv eller lem.

   En civilperson löper genom sin blotta närvaro en verklig risk att utsättas för ett allvarligt och personligt hot mot liv eller lem. Så lyder Migrationsverkets bedömning.

   Migrationsverket erkänner att samtliga kriterier för inre väpnad konflikt är uppfyllda i alla Afghanistans provinser förutom två. Migrationsverket vidgår även att civilpersoner som vistas i alla dessa provinser kan löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av det urskillningslösa våldet som konflikten för med sig. Urskillningslöst våld innebär att våldet kan komma att riktas mot människor utan hänsyn till deras personliga situation.

   Migrationsverket anser dock inte, i strid med experter på mänskliga rättigheter, att samtliga personer i dessa provinser riskerar att drabbas av våldet, varför en individuell bedömning måste göras.

   Med andra ord, Migrationsverket menar att det kan vara förenligt med mänskliga rättigheter att utvisa människor och tvinga dem att återvända till provinser med urskillningslöst våld. För det är inte säkert att det våld som härjar urskillningslöst riskerar att drabba samtliga personer i området, resonerar Migrationsverket.

   Låter det som en lek med ord? Det är precis vad det är. Det ligger i sakens natur att urskillningslöst våld inte skiljer på olika personer eller väljer sina offer. Typexempel på urskillningslöst våld är användandet av hemmagjorda väg- eller bilbomber, flygattacker med bombningar m.m. Sådana finns det gott om i de aktuella provinserna i Afghanistan.

   Bomberna väljer inte sina offer. Det finns inget sätt att kontrollera vem som kommer att dödas av dem. Alla i området riskerar därmed att drabbas av dem.

   Således finns det utrymme för Migrationsverket att göra en precis motsatt bedömning än den man valt att göra. Det finns till och med experter som stadigt förespråkar att så borde ske, att Migrationsverkets lek med ord strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Men Migrationsverket ångar på likt ett ånglok, med en dåres envishet.

   Hur ser det då ut i de två sista provinserna i Afghanistan? I de provinser där det urskillningslösa våldet, enligt Migrationsverkets bedömning, inte härjar. Är det frid och fröjd där? Nej, inte alls. I dessa små områden råder det, enligt Migrationsverket, så kallade andra svåra motsättningar. Låter det tryggt och säkert? Nej, det är det inte heller.

   Enligt ett annat rättsligt ställningstagande från Migrationsverket föreligger andra svåra motsättningar;

  • när ett land präglas av stor politisk instabilitet och oro,
  • regeringsmakten har liten kontroll, och
  • landets rättssystem inte generellt kan sägas ha förmågan att opartiskt värna om befolkningens grundläggande rättigheter.

   Detta är alltså, enligt Migrationsverket, förhållandena i de två områdena som är mest säkra i hela Afghanistan. Det råder stor politisk instabilitet och oro, regeringsmakten har enbart liten kontroll och landets rättssystem kan inte sägas ha förmågan att opartiskt värna om befolkningens grundläggande rättigheter.

   Migrationsverket går faktiskt än längre och uttalar explicit att myndighetsskyddet i Afghanistan innehåller sådana brister att det inte går att hänvisa någon till myndighetsskydd i Afghanistan. Inte någon.

   Ja, just det. Det får inte glömmas. Att det råder andra svåra motsättningar utesluter inte, enligt Migrationsverket, att våldshandlingar kan förekomma i den aktuella konflikten i de två områdena. Våld kan således förekomma i dessa områden. Samma områden som i vilka det inte finns något myndighetsskydd att tillgå.

   Detta är verkligheten, enligt Migrationsverket, i de mest säkra delarna av Afghanistan. I de två få områden som våldet ännu inte eskalerat till nivån för inre väpnad konflikt.

   Så vad var det nu igen som påstods? Jo så var det; det är inte farligare i Afghanistan än i Skåne. Jag undrar vilket område i Afghanistan man syftar på då? Menar man de områden som Migrationsverket erkänner att det är regelrätt krig i? Nej, jag tror inte att ens de mest inskränkta påstår att det är krig i Skåne.

   Eller syftar man på något av alla de områden som Migrationsverket menar att det råder inre väpnad konflikt i? Alla de områden som är drabbade av urskillningslöst våld och avsaknad av myndighetsskydd?

   Är det den situationen man menar kan likställas med situationen i Skåne? Sist jag kollade rådde det ingen inre väpnad konflikt i Skåne.

   Inte heller låg Skåne, sist jag kollade, i ett land som präglas av stor politisk instabilitet och oro, i vilket regeringsmakten bara har liten kontroll, landets rättssystem generellt kan sägas sakna förmågan att opartiskt värna om befolkningens grundläggande rättigheter, och i vilket risken för våldshandlingar är överhängande.

   Det Svenska Utrikesdepartementet uppger att:
”risk för att drabbas av terrorhandlingar föreligger i hela Afghanistan och för samtliga personer som vistas i landet”.

   Med anledning av säkerhetsläget avråder Utrikesdepartementet tills vidare från alla resor till Afghanistan. Vänligen notera ordvalet ”alla”. Alla resor. Ursprungligt beslut om avrådan togs den 10 februari 2006. Avrådan gäller tills vidare. Det är Utrikesdepartementets ord.

   Hur många år ska avrådan gälla, hur många tvångsutvisningar ska genomföras, hur många liv ska gå till spillo, innan Migrationsverket hörsammar Utrikesdepartementets bedömning och stoppar alla resor till Afghanistan? I enlighet med den lag som finns. På de grunder som Utrikesdepartementet anför.

   Hur kan två svenska organ göra så diametralt motsatta bedömningar? Vad krävs egentligen för att Migrationsverket ska erkänna Utrikesdepartementets bedömning att samtliga personer som vistas i hela Afghanistan riskerar att drabbas av urskillningslöst våld? Vad krävs för att Migrationsverket ska börja tillämpa det lagutrymme som står till buds för att skydda de människor som flyr för sina liv?

 

   Advokat Emilie Hillert arbetar i lika mån med migrationsmål som med brottmål. Hon är en av Sveriges främsta migrationsrättsadvokater och företräder dagligen sina klienter mot Migrationsverket.

   Hon har engagerat sig ideellt i migrationsfrågor för frivilligorganisationer. Idag är hon ansvarig för advokatjouren på Kungsholmens bibliotek.

   Emilie Hillert ligger bakom JO-anmälningar som lett till att JO riktat allvarlig kritik mot Migrationsverket och hon har fått prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen för bristfällig handläggning i Migrationsdomstolen.

   Hon söker minska den enskildes underläge vid Migrationsverkets myndighetsutövning och är öppen i sin kritik mot bristerna i systemet.

   Emilie Hillert är en av Para§rafs fasta krönikörer. Mer information om henne finner ni på www.processadvokat.se. På sin privata Fb-sida tar hon upp rättssäkerhetsfrågor.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.