Debatt

Miodrag Mijatovic

Livets hårda skola

2018-11-23

Att vara kriminell och hålla på med droger är inte ”livets hårda skola”. Det är den lätta vägen – den väg där man inte behöver ta ansvar. Istället är det de anhöriga som måste bära det tunga lasset när vi sitter i fängelse.

    Jag befinner mig i ett skede av livet där jag många gånger hör någon säga att de är utbildade i ”livets hårda skola”. Ett uttryck som oftast används av män som tagit sig ur ett liv fyllt av droger och kriminalitet. Men vad står det egentligen för?

   Min tanke och känsla är att vi som valde ett kriminellt liv med inslag av droger, tog den lätta vägen ut, det vill säga livets lätta skola. Fritt från ansvar och åtaganden. Den bördan lade vi istället på våra anhöriga genom vårt hänsynslösa och själviska beteende.

   Det jobbiga är inte att hålla på med droger och sitta inne, där man är helt befriad från vardagens ansvar. Istället är det de anhörigas liv som är en konstant kamp. De får brottas med allt det tuffa och hårda, såsom hämtning och lämning av barnen på dagis. Matlagning, tvättning, städning, jobb.

   Sitta i timmar och vänta med ett skadat barn på någon akutmottagning. Gå uppe på natten och vagga ett febersjukt barn i sin famn för att försöka trösta och få barnet att komma till ro – för att efter några få timmars sömn vara på jobbet klockan åtta på morgonen.

   Allt ska klaras av och hinnas med medan den som skulle kunnat hjälpa till, kunnat dela allt jobb, sitter inlåst för att han valt den lätta vägen. För att inte tala om den ekonomiska biten, som ofta är tungrodd med en kamp mot olika myndigheter.

   Inget är jobbigare än när en ensam mamma måste stiga upp tidigt, ordna frukost till barnen. Se till att de borstar tänderna, klär på sig och sedan lämna av dem vid skola och dagis. Därefter måste hon ta sig till jobbet för att överhuvudtaget kunna betala för tak över huvudet och sätta mat på bordet. Efter en slitsam dag ska barnen hämtas och mat ordnas och sen är det läggdags med allt vad det innebär när man har småttingar.

   Det är tufft när livet inte alltid går som man vill, men då ska man stå kvar och rida ut stormen. Att sitta inlåst eller fly ut i den kriminella världen är den lätta vägen. Istället kan man omfamna motgångarna. Vara en som tar sitt ansvar och inte flyr. Det är vad jag kallar en man – som går livets hårda skola.

   Men det är klart, en del kanske tycker det är häftigt att vara på en fängelseavdelning, spela kort, skratta med grabbarna och få mat serverad tre gånger per dag samt jobba i någon verkstad.

   Eller att det är häftigt att vara på utsidan och fixa snabba pengar, festa in på småtimmarna och ibland inte komma hem på flera dagar för att man pundar eller gör annat korkat. Samtidigt som anhöriga sitter uppe och undrar om du överhuvudtaget lever. Går runt med känslor av oro, och räds det där samtalet ingen anhörig vill få – samtalet om att någon man älskar, inte längre lever.

   Kanske är det din personliga känsla av miljön och omständigheterna, som gör att du för tillfället känner att allt är svårt och jobbigt. Men det har inget med livets hårda skola att göra. Jag tog under många år av mitt liv den enkla vägen – ut i livets lätta skola.

   Idag lever jag livet fullt ut och finns där för min familj, släkt och vänner som stått vid min sida år ut och in. Till dem är jag evigt tacksam för att de aldrig tappade hoppet om mig och mitt liv.

   Att jag idag lever som man ska och tar mitt ansvar är inte hårt, ”that’s just life”. Det tunga och hårda lasset har min familj burit på, men idag är de befriade. Vi pratar och kommer överens om allt tillsammans, så som en familj ska göra.

   En ”shout out” till alla anhöriga, familjemedlemmar, fruar, flickvänner, syskon, bröder och systrar som krigat och kämpat när vi andra inte haft kraften och modet till att göra det som krävdes av oss. Ni är guld värda.

 

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 

Artikeln har även publicerats i KRIS-tidningen Vägen Ut

 


   Miodrag Mijatovic är 40 år och har en bakgrund i långvarigt narkotikamissbruk och kriminalitet. Han arbetar idag på KRIS Stockholm, samt Mios Vändpunkt, som motivatör och föreläsare om bland annat missbruksfrågor, beroendesjukdom och vägen ut till ett värdigare liv.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.