Börje Carlsson

Hur ska det kunna bli 10 000 fler poliser till år 2024?

Av Börje R P Carlsson 2019-06-17

Polisen gör nu stor sak av att rekordmånga intressenter sökt till polisskolan. Detta tolkas som att polisen ska nå sitt mål på 10 000 fler poliser eller 40 000 anställda till år 2024. Men granskar man siffrorna så lär det inte alls bli så.

   Till den senaste sökningen har 17 498 anmält sitt intresse. Det betyder, om kraven inte sänks ytterligare, att av dessa 17 498 sökanden kommer ungefär 1 050 att bli antagna. Skulle kraven återgå till vad som gällde innan den före detta rikspolischefen Dan Eliasson krävde större antagningskvot bland de sökande skulle siffran förmodligen stannat på cirka 800.

– Det är glädjande att många visat intresse för att bli polis. Vi kan också konstatera att fler polisstudenter än någonsin nu är i utbildning. Samtidigt har vi fortsatt ett stort arbete framför oss. Vi ska bli närmare 40 000 medarbetare och mycket arbete läggs på att fortsätta förstärka polisens ställning som en attraktiv arbetsplats, för att få fler att söka sig till polisen, säger rikspolischefen Anders Thornberg.

   ”Fler än någonsin” trots att sedan januari 2016 har inte enda kurs fyllts och de sex senaste kursomgångarna har gått med totalt 881 tomma platser = 146 tomma platser per kursomgång. Så vi får väl se vad det egentliga utfallet blir. Men framför allt lever frågan ”var ska de extra 7 000/10 000 poliser som behövs, om fem år, hittas”? Och räcker det med sju tusen?

   År 2024 ska det finnas sju eller tio tusen fler poliser. Jag har lite svårt med den exakta siffran eftersom det ibland sägs tio tusen fler poliser ibland tio tusen fler polisanställda. Då kan ju ovan angivna siffra vara glädjande men det räcker ju inte. Inte på långa vägar.

   Under åren fram till 2024 kommer, med fortsatt uppgång av antalet sökande, knappa 7 000 nya poliser att hinna utbildas.

  Under samma period kommer cirka 3 100 polisanställda (varav tre tusen är poliser) att avgå med pension.

   Under år 2018 slutade något under 500 poliser (en siffra som är i stadigt stigande) för att påbörja ett annat jobb. Med fortsatt avgång kommer ytterligare 3–4 000 poliser att sluta inom perioden fram till 2024.

   Summan av kardemumman blir att dagens dryga 20 000 poliser kommer år 2024 att vara cirka 20 500 färdigutbildade poliser plus ett antal polisaspiranter under utbildning.  

   Kollar man polisens bemanningspyramid kommer dessutom de närmaste åren efter 2024 att innehålla stora, väldigt stora, pensionsavgångar. Så hela förfarandet är näst intill ett nollsummespel och 10 000 fler poliser kommer förmodligen inte att kunna nås förrän år 2035–2040. Detta betyder 15–20 år av fortsatt polisbrist som går ut över medborgarna. Detta även om ett antal ”silverrävar” engageras.

   För den som tror att det höga antalet antagna beror på att kraven har sänkts har Anna Orhall ett tydligt svar:

– Vi har inte sänkt några krav. 2016 gjorde vi en mindre justering (som dramatiskt ökade antalet antagna med 50%, min slutsats). Det finns inte heller några planer på att sänka kraven framöver. Däremot ser vi tillsammans med Rekryteringsmyndigheten över själva antagningsprocessen så att vi får en smidigare och modernare process.

   Detta torde betyda att av de 15 776 sökande till den kurs som börjar hösten 2019 borde bli strax under 800 elever. Skulle det bli fler så hävdar jag att detta visar på att kraven sänkts.

   Nu har en kalkyl gjorts som visar att dessa dryga 15 000 sökande ska ge 950 aspiranter och det visar att kraven sänkts något.

   15 elever som underkänts i examinationen i pistolskytte vid polisutbildningen i Växjö får genom ett undantag gå vidare till nästa termin. Detta trots att reglerna säger att elever som misslyckats vid tre examinationstillfällen ska tvingas till ett sex månader långt studieuppehåll.

– Om vi försenar dem med ett halvår så innebär det en förlust för svensk polis med 7,5 årsarbetskrafter,  säger Ola Kronkvist, prefekt på Linnéuniversitetet.

   Betyder det att nöden har ingen lag? Eller att en polis som är underkänd är bättre än ingen polis alls? De underkända eleverna har problem med att trycka av, att sikta och enligt uppgift till Expressen ska några till och med ha hyperventilerat vid examinationen.

   Trots problemen får de fortsätta på polisutbildningen till termin tre, där ännu en examination i polisskytte ingår. Hur stor tillgång, för polisverksamheten, är poliser som har problem med att på skjutbanan avlossa en pistol? En polis som inte kan sikta och som hyperventilerar när hans förmåga ska testas? Kraven har alltså inte sänkts – eller?

   Här är väl ganska tydligt att gränserna sänkts eller tänjts och frågan blir är det bara de skjutsvaga som får nya chanser och släpps vidare trots att de inte klarat proven?

   Hur går det med fordonsutbildningen? Rykten säger att också här är bristerna stora och att det finns elever som inte ens har körkort.

   De fysiska proven sägs också ha förändrats så också en lam anka lär klara provet. Är det så?

   Och de teoretiska ämnen som finns har de inte skapat några problem hos någon elev?

   Kort sagt, finns det fler elever, utöver de som fått sluta på grund av misskötsamhet, som fått dispens för att de inte klarar proven?

   Att öka antalet poliser är således inte lika enkelt som det framställs men att öka antalet tillgängliga poliser radikalt är enklare. Det kan göras genom att låta alla poliser arbeta med polisarbete.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.