Om effektivitet och trygghet kontra integritet

Av Michael Pålsson 2019-09-11

Är målet med samhället att det ska vara så effektivt som möjligt, eller finns det möjligen andra värden som borde vara överordnade? Är människan blott en produktionsresurs som ska tåla att bli registrerad likt en ko i en automatisk mjölkningsmaskin? Alla måste med, antingen de vill eller ej.

   Datainspektionen meddelade den 20 augusti 2019 beslut (DI-2019-2221) rörande gymnasienämnden i Skellefteå kommun. Bakgrunden var att gymnasienämnden genomfört ett försöksprojekt på en gymnasieskola med ansiktsigenkänning för att registrera elevernas närvaro.

   Kommunens syfte med systemet var att på ett enklare och effektivare sätt registrera närvaron på lektionerna i en gymnasieskola.

   Ansiktsigenkänningen genomfördes genom att eleverna filmades när de gick in i sitt klassrum. Bilderna på kamerabevakningen jämfördes med på förhand registrerade bilder av varje deltagande elevs ansikte.

   Uppgifterna sparades och lagrades i en lokal dator utan internetuppkoppling och datorn förvarades i ett låst skåp. Gymnasienämnden hade inhämtat samtycke från vårdnadshavarna och det var möjligt att avstå från registreringen.

   Bakgrunden till Datainspektionens granskning var att Datainspektionen via media uppmärksammats på försöksprojektet. Bland annat gjordes ett inslag i TV-nyheterna som beskrev försöket.

   Syftet med Datainspektionens tillsyn var att granska om gymnasienämndens behandling av personuppgifter genom ansiktsigenkänning var förenlig med Dataskyddsförordningen (GDPR).

   Datainspektionen menade i sitt beslut att gymnasienämnden hade behandlat elevernas personuppgifter i strid med Dataskyddsförordningen bland annat eftersom behandlingen av elevernas personuppgifter var mer ingripande för den personliga integriteten än vad som var nödvändigt för syftet, det vill säga närvarokontroll.

   Vidare ansågs inte finnas något giltigt undantag för att behandla så känsliga uppgifter som biometriska uppgifter i form av ansiktsigenkänning.

   Beslutets utformning är till sin form torr och saklig ämbetsmannaprosa när den är som bäst. Beslutet är lätt att förstå och skälen utförliga och beskrivande. I beslutet konstaterar Datainspektionen bland annat att enligt Dataskyddsförordningen ska personuppgifter samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål.

   Vidare ska de personuppgifter som behandlas vara relevanta och lämpliga och inte för omfattande i förhållande till det syfte personuppgifterna behandlas. Det måste alltså göras en proportionalitetsbedömning om de uppgifter som samlas in verkligen är nödvändiga för att uppnå syftet.

   Dataskyddsförordningen, vilket vi ibland tenderar att glömma, är ju nämligen till bland annat för att skydda oss individer från att onödigt registreras – inte för att göra våra liv mer besvärliga.

   Datainspektionens slutsats var bland annat att närvarokontrollen genom ansiktsigenkänning innebar ett stort intrång i elevernas integritet och att närvarokontrollen kunnat göras på ett betydligt mindre ingripande sätt.

   Gymnasienämnden menade å sin sida bland annat att systemet med ansiktsigenkänning för närvarokontroll var effektivt och gav lärarna mer tid åt lektionerna. Ett till synes helt rimligt skäl. Politiker i bland annat Malmö vill för övrigt göra samma sak som i Skellefteå.

   För egen del kan jag förvisso se att det vore praktiskt med ansiktsigenkänning. Men är det önskvärt? Användningen av kameror, ögonscanners, övervakning av datatrafik och en mängd andra olika sorters övervakningssystem ökar dramatiskt i världen.

   Det är som att trygghetsnarkomanerna aldrig kan få nog och som om de tror att en ökad övervakning är svaret på lyckan i världen. Men är det verkligen så?

   I Kina genomförs en gigantisk satsning på kameraövervakning. I staden Shenzhen påstås finnas stora skärmar som monterats vid övergångsställena. Ansiktet på de som går mot rött kommer omedelbart upp på skärmarna för att vederbörande omedelbart ska hamna i den digitala skampålen. Effektivt? Förmodligen. Önskvärt? Knappast.

   När vi diskuterar kameraövervakning, system för närvarokontroll och all annan behandling av personuppgifter är det lätt att hamna under trygghetsnarkomanernas och de effektivitetstörstande politikernas våta filt. Problemet är att under en våt filt är det svårt att andas.

   All övervakning, all registrering gör nämligen något med oss människor. Vem vågar säga eller göra något utanför det ordinära om vi hela tiden är övervakade och registrerade? Och som fallet Kina visar, makten berusar och alla makthavare är inte goda. Så innan vi gnäller på Dataskyddsförordningen eller Datainspektionen nästa gång, borde vi istället skänka båda en tacksamhetens tanke.

   Varje gång en politiker förordar nya sätt att övervaka och registrera oss måste vi fråga oss vad den fria viljan är värd. Den rädde kommer nämligen aldrig bli trygg hur många kameror som än monteras på våra gator och i våra hem. Den rädde ser aldrig hinder för att avlyssna datatrafik eller telefoner.

   Staten har våldsmonopol. Staten styrs av människor och makt berusar. Den dag de styrande kan kontrollera varje steg du tar kommer de också att styra dig. De kommer aldrig att släppa taget. Då har vi inte längre ett fritt samhälle. Låt inte rädslan styra och effektiviteten vara överordnad det fria samhället. Försvara friheten.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Michael Pålsson är advokat på Juhlin & Partners, med expertis inom avtalsrätt och arbetsrätt. Han har ett stort intresse för såväl rättsfilosofi som filosofi i allmänhet.

   Han är författare till ”Det bra livet, Det dåliga livet –moraliska frågor ur ett praktiskt perspektiv” och arbetar för närvarande med nästa bok på temat; ”Hypotetiska händelseförlopp – Essä om frihet i vår tid”.

   Michael är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.