Foto: Dick Sundevall

Fakta om dödligt skjutvapenvåld i Sverige

Av Maria Robsahm 2019-11-29

Det förekommer en rad olika föreställningar kring det dödliga skjutvapenvåldets omfattning i Sverige och hur det ser ut om vi jämför oss med övriga Europa. Mycket ofta ser jag hur folk tror att det är värst i Sverige och att ”minst en människa skjuts ihjäl varje dag”.

   Eftersom somliga tycks tro att jag inte bryr mig om att folk blir mördade så kan jag väl berätta att jag anser att vi borde ha nolltolerans när det gäller dödligt våld. Varje människas död förminskar mig, som John Donne skrev. Men som på alla andra områden måste vi hålla oss med korrekta fakta.

   Det är sant att en studie för ett par år sedan visade att Sverige skiljer sig från flera länder i västvärlden (förutom USA) genom att de som skjuts till döds mycket ofta är unga män.

   Men detta innebär inte att det generellt är fler som skjuts ihjäl i Sverige än i andra länder. Och jag finner det lika tragiskt när en äldre kvinna blir skjuten som när en ung man blir det.

   Här är fakta om det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige och i jämförelse med Europa i övrigt. Först och främst en påminnelse om vad vi pratar om när det gäller Sverige. Människor blir inte skjutna till döds varje dag.

   Förra året var det en dödsskjutning var åttonde dag. Jag vill rekommendera alla som är intresserade av ämnet att kolla med BRÅ:s årliga rapporter. Det är många som har fel om grundläggande siffror.
https://bra.se/statistik/kriminalstatistik/konstaterade-fall-av-dodligt-vald.html

   En av myterna kring det dödliga skjutvapenvåldet handlar om att det skulle ha ökat mycket kraftigt – på en del håll sägs det att ”antalet dödsskjutningar per år har tiodubblats på en generation”. Detta är inte sant. Att det dödliga skjutvapenvåldet har ökat är ingen nyhet men frågan är med hur mycket?

   I sin årliga genomgång av det dödliga våldet anger BRÅ sedan 2011 hur många som skjuts ihjäl. För åren 1990 – 2010 har vi siffror från Socialstyrelsens dödsorsaksregister där koderna X92-94 handlar om skjutvapen som mordvapen.

   Om vi kompletterar BRÅ:s statistik för 2011–2018 med Dödsorsaksregistret för 1990–2010 så får vi följande graf över antalet döda av skjutvapenvåld 1990–2018:

   Vi kan nu se att det är något underligt med det där påståendet om att ”antalet dödsskjutningar per år har tiodubblats på en generation”

   Det är inget litet fel. Men vad beror det på? Källan till påståendet är Tino Sanandaji som för ett år sedan skrev följande:

    Sanandaji uppger inte var han hämtat sina siffror, mer än att han har ”tagit det från medieartiklar”. Det misstag han gör är att han blandar ihop totalsiffran över dödsskjutningar med den andel som skett i kriminella sammanhang.

   Enligt den genomgång BRÅ gjorde tidigare i år har denna andel ökat över tid. Enligt BRÅ skedde 18% av alla dödsskjutningar under första halvan av 1990-talet i kriminell miljö. 2008 – 2013 handlade det om 48%.

   Det är således felaktigt att utgå från att ALLA dödsskjutningar är gängkriminellt relaterade.  Dessutom kan de knappast vara över 100 % – totalsiffran för 2017 är inte 42 utan 40. (Denna siffra fanns med i BRÅ:s årliga rapport som hade publicerats nio månader innan Sanandaji skrev sitt inlägg).

   Dessa grundlösa uträkningar är egentligen helt ointressanta om det inte vore för det faktum att det osakliga påståendet om en ”tiodubbling på en generation” fortfarande cirkulerar – utan att ifrågasättas.

   Låt oss nu gå över till de internationella jämförelserna

   1. Om man ordnar Europas länder efter hur vanligt det är att dödligt våld sker med skjutvapen så hamnar Sverige på delad tionde plats tillsammans med Italien, Portugal, Irland, Litauen, Belarus och Belgien. Flera av dessa länder har betydligt högre siffror när det gäller annat dödligt våld. Av EU:s medlemsländer har Frankrike och Lettland högre nivå av dödligt skjutvapenvåld än Sverige.

   2. Hur stor andel är då skjutvapenvåldet av allt dödligt våld? I Sverige handlade det om 35% av allt dödligt våld. Det är högre än i de flesta andra länder i Europa. Men långt ifrån högst. De EU-länder som har högre andel är Portugal, Italien, Grekland, Tjeckien och Frankrike. Och i Albanien har man siffror som motsvarar de amerikanska – 4 av 5 fall av dödligt våld sker med skjutvapen.

   3. Vilka slutsatser kan vi då dra av det faktum att det dödliga skjutvapenvåldet har ökat i Sverige? Innebär det att det totalantalet ökar? Inte nödvändigtvis. Det finns ingen korrelation mellan en hög andel dödligt skjutvapenvåld och det totala antalet dödligt våld. I Ryssland, med över 15 000 fall av dödligt våld, skedde bara 7% med skjutvapen. Av de fem länderna med högst totalnivå har fyra mindre än en tiondel skjutvapenvåld. Sverige med 35% skjutvapenvåld ligger ungefär i mitten när det gäller dödligt våld generellt.

   Det är viktigt i sammanhanget att påpeka att det inte är alldeles enkelt att få tag i tillförlitliga siffror. FN:s organ UNODC ger oss siffror över det dödliga våldet via den rättsliga statistiken, men jag har valt att också kontrollera med WHO som har sjukvårdsstatistik på området.

   För att göra denna sammanställning har jag gått igenom både WHO och UNODC och dessutom försökt jämföra med nationell statistik, där det har varit möjligt. Jag har också haft nytta av Small Arms Survey som mer specifikt fokuserar just på det dödliga skjutvapenvåldet.

   Jag vill därför påminna om att alla internationella jämförelser bör göras med försiktighet. Lagstiftningen i olika länder påverkar statistiken också på detta område.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Maria Robsahm är prisbelönad journalist – Stora Journalistpriset 1996 för hennes bevakning av hanteringen av Estoniaolyckan – och hon har arbetat på redaktioner som Dagens Nyheter, Rapport och TV4.
Hon har också ett förflutet som universitetslärare i teoretisk filosofi och Europaparlamentariker.
Idag ser hon sig som folkbildare framför allt när det gäller brottsligheten i Sverige. Hennes grafer delas flitigt på Facebook.
Maria är en av Magasinet Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.