Khalid Faqirzadeh, asylsökande med fast jobb. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Mänskliga rättigheter och andra rättigheter

Av Michael Pålsson 2020-03-13

När flyktingarna samlas vid gränsen till Grekland och Europa, inställer sig frågan vad en rättighet egentligen är värd. Betyder rättigheter något alls, eller är rättigheter bara ett påhitt som vi kan strunta i när det passar oss?

Vi människor har en förmåga som kanske inga andra däggdjur har – nämligen vår fantasi och föreställningsförmåga. Med hjälp av vår fantasi har vi till exempel skapat föreställningen om att det finns något vi kallar för ”mänskliga rättigheter”.

En annan sådan fantasiprodukt är den så kallade ”asylrätten”. Frågan är emellertid vad dessa rättigheter egentligen innebär?

När de första av oss homo sapiens för cirka 300 000 år sedan sprang omkring på savannen i Afrika med vår mörka hud så fanns det inga mänskliga rättigheter. Istället gällde det att överleva dag för dag. Hitta mat, undgå rovdjur, föröka sig.

Än mindre fanns det någon asylrätt. Eftersom det inte fanns några länder fanns knappast heller behovet av asylrätt. Sverige var ännu inte fullt.

Läget är ett annat nu. Vi har nationer och dessutom mängder av rättigheter. Men hur ska man egentligen definiera en rättighet och vad är den värd?

Jurister påstår ibland att vissa av de rättigheter som uppstått är så kallat naturliga, sprungna ur antingen en gud eller annan svårförklarlig metafysik. Idén om mänskliga rättigheter torde vara sprungen ur just en sådan föreställning.

Denna idé om att det skulle finnas mänskliga rättigheter är heller inte ny utan har diskuterats långt bak i historien. I nutid kanske vi främst tänker på FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen, som dessutom utgör svensk grundlag genom regeringsformen 2 kap 19 §.

En sådan så kallad mänsklig rättighet är att flyktingar ska kunna söka asyl. Lite förenklat betyder asylrätten att personer som befinner sig utanför sitt hemland har rätt att söka och få skydd från förföljelse.

En flykting definieras som en person som känner välgrundad fruktan för att utsättas för förföljelse på grund av ras, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning.

Ett annat sätt att se på rättigheter är att anse att några naturliga rättigheter inte finns, så kallad värdenihilism. De enda rättigheter  som finns enligt detta synsätt är sådana som skapats genom lagstiftning eller praxis och som erkänns av rättsordningen och därför kan drivas igenom med hjälp av myndigheterna.

Begreppet ”rättighet” är alltså endast det som lagstiftning och rättsordningen för stunden erkänner som rättighet. Beslutar lagstiftaren att ta bort rättigheten, finns den inte längre.

Ytterligare ett sätt att se på rättigheter är att definiera positiva respektive negativa rättigheter. Med en negativ rättighet menas att var och en har rätt att slippa något, exempelvis att bli dödad eller tvingad att utöva viss religion.

En negativ rättighet kräver ingen aktiv handling från någon annan, utan endast att andra avstår från att göra något. En positiv rättighet är en rätt att få något, till exempel asyl eller skola eller assistans. En positiv rättighet kräver en aktiv handling från någon annan.

Alla ovan nämnda definitioner av rättigheter förtjänar och bör diskuteras. Problemet är emellertid att om ingen försvarar rättigheterna, så betyder en rättighet ingenting. Oavsett hur den definieras.

Att vi i Sverige påstår att asylrätten ska värnas, betyder inget alls i praktiken för de människor som nu står vid gränsen till Grekland och flyr undan kriget. Inte heller betyder det något för de unga människor från Afghanistan som efter märkliga åldersbestämningar utvisas till ett av världens farligaste länder.

Så vilket samhälle vill vi i Europa ha? Ett samhälle där mänskliga rättigheter värnas och där vi ger flyktingar asyl? Eller är vi tillbaka på savannen och lämnar flyende människor åt sitt öde? Svaret är uppenbart inte självklart med tanke på hur vi agerar.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Michael Pålsson är advokat på Juhlin & Partners, med expertis inom avtalsrätt och arbetsrätt. Han har ett stort intresse för rättsfilosofi och är bland annat författare till boken ”Om frihet i vår tid”.
Läs mer på www.michaelpalsson.se
Michael är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.