När staten smiter undan sitt ansvar

Av Börje R P Carlsson 2020-10-06

Jag läser domen mot Daniel Nyqvist där han döms för dubbelmordet i Linköping. Domen i sig är helt följdriktig trots att försök gjordes att brotten skulle anses vara dråp. Detta gick dock tingsrätten inte med på utan han dömdes för mord. Det intressanta i domen är de utdömda skadeståndsanspråken på ett 16 år gammalt brott.

Hittills har ju domstolar ganska halsstarrigt hävdat att har det gått mer än tio år mellan brott och dom har skadeståndet preskriberats.

Jag hoppas att Linköpings tingsrätts beslut om skadestånd håller i nästa instans och att det blir ett prejudicerande beslut och trendbrott så skadestånd kan utdömas oaktat mer än tio år förflutit.

Det finns fler uppmärksammade fall där skadestånden har ansetts vara preskriberade när tio år förflutit. När de två bröderna som i Kevin-fallet utpekats som mördare under många år äntligen blev friade ansågs de inte ha rätt till skadestånd eftersom den gärning de utpekats för låg mer än tio år bort.

Här stämde till och med JK in i tingsrättens beslut. Jag anser att ett skadestånds preskription inte kan börja löpa förrän man har någon att rikta skadeståndet mot.

År 2008 förklarades Göran Flinks mördare skyldig i både tingsrätt och hovrätt men eftersom brottet bedömdes vara ett dråp var brottet preskriberat – eftersom 15 år förflutit mellan brott och dom.

Härav följde att Flinks åldrige fader, numer avliden, inte kunde tilldömas något skadestånd.

Domstolarnas njugga syn på skadestånd är stötande eftersom brottet ofta relateras till skadeståndet. I synnerhet idag där gamla brott, med hjälp av DNA, ofta klaras upp många år efter att det inträffat måste förändringens vingar få råda.

Daniel Nyqvist dömdes till skadestånd i åtta olika punkter på tillsammans nästan två miljoner kronor varav staten hade det högsta kravet på nästan en och en halv miljon.

Kanske var det statens krav som denna gång hävde preskriptionen på skadeståndet?

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.