Vilka krav ska ställas på ett rättssamhälle?

Av Carin Åberg 2021-01-21

Tanken i vårt samhälles uppbyggnad är väl att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Men när det gäller våld har vissa av oss större rättigheter än andra. Inget fel i det för de som jag avser är dels beivrande av lagbrott (polisen), dels landets försvar i krigstid (militären). Sedan är det väl inte så enkelt?

De myndigheter som har dessa uppgifter måste ju bedriva viss spaning för att kunna utföra sina uppdrag – och vi har SÄPO och MUST (och kanske lite mer?). Men dessa rättigheter bör väl stå under riksdagens bemyndigande?

Som medborgare kanske jag inser att allt inte av nödvändighet kan vara offentligt, men det jag kräver av systemet är att varje medborgare har samma och lika rättigheter. Och att de aktuella myndigheterna följer lagar och förordningar. I övrigt. Det är liksom en stor del av det jag kallar demokrati.

Sedan kan det ju vara befogat med att vi ”vanliga” medborgare inte har total insyn. Men att en justitieminister engagerade prostituerade, en del minderåriga (Geijeraffären*) och att en statsminister står i rikdagen och ljuger (Olof Palme**) är inte helt okej i min värld. Snarare att man förklarar för medborgarna att allt inte kan ske i det öppna?

Att en hemlig organisation spionerar på sina egna medborgare (IB***) tycker jag är totalt fel. Vem vet om det upphört – IB var ju en organisation helt utanför riksdagens vetskap – utanför det offentliga. Motsvarande kan ju finnas idag – vad vet vi?

Problemet idag är att de militära och polisiära myndigheternas uppdrag sammanblandas allt mer. Numer får militär sättas in i civila konflikter (minns: Ådalen -31****).

Polisen får allt större rättigheter att inkräkta på vår personliga integritet (samkörning av olika myndigheters register, rätt att opåkallat avkräva invandrare legitimation, digital ansiktsidentifiering). Försvarsadvokater beläggs med munkavle – i ord av förundersökningen.

Samtidigt inskränks offentligheten – allt mer sekretessbeläggs (utökad sekretessbeläggning).

Det här med offentlighet är väsentligt tycker jag. Fram till 1984 hade ingen dömd fått resning i ett mordfall. Men då skedde det (Keith Cederholm).

Sedan dess har i flera fall medgetts resning med friande dom i mordfall (Joy Rahman 2002, Sture Bergvall 2010-2013 och Kaj Linna 2017). Korrigering av felaktiga domar orsakade av statstjänstemäns och myndighetspersoners ovilja eller oförmåga att följa gällande lagar och förordningar.

Visst, Sverige är en rättsstat vad gäller lagar och förordningar – men om dessa inte följs? Vad kan man säga då?

I dag skapas lagar på grund av Coronapandemin. Det finns till och med förslag på grundlagsändringar: fram tills nu har regeringen ingen rätt att med beivrande ålägga medborgare att följa rekommendationer (i fredstid).

Detta vill vissa partier ändra på. Jag är kanske lite paranoid, men vad innebär en sådan grundslagändring under andra omständigheter? Med bakgrund av vad som hänt, det är någonting som skaver…

– – –

* ”Geijeraffären”. I mitten av 1970-talet avslöjades en prostitutionshärva där Doris Hopp åtalades för bordellverksamhet. I kölvattnet förekom uppgifter om att Sveriges justitieminister – Lennart Geijer – och en del andra prominenta personer varit frekventa besökare hos Doris Hopps ”flickor” – en del underåriga.

** I samband med Geijeraffären stod Olof Palme i riksdagen och förnekade informationen i en PM om att Geijer skulle vara en säkerhetsrisk. ”Snus är snus och strunt är strunt om än i polisiära promemorior”.

*** IB: Informationsbyrån, en organisation helt utanför – vad det sägs – riksdagens vetskap som höll koll på ”vänsterelement”.

**** Väpnad militär sköt ihjäl fem personer i en demonstration, ett strejktåg. Den juridiska följden blev då att polis och militär skiljdes åt i sina jurisdiktioner. Det vill säga: militär fick inte inkallas att ingripa i civila tvister.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Carin Åberg är äntligen pensionär. Har en bakgrund som bland annat filosofie doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, filosofie kandidat i teoretisk filosofi, databasmodulator, ljudtekniker, författare, pottkusk och städerska.
Kan som pensionär skriva om vad som helst, när som helst. Född på landet i Åmot, Gästrikland.
Carin är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.